Stambanan.com har tagit fram en ny rapport för en snabbare utbyggnad av en ny stambana. Rapporten har författats av Sven Landelius.
Regeringen har i den nationella planen 2018-2029 föreslagit en utbyggnad av två nya spår på sträckan Lund-Hässleholm och Linköping-Stockholm. Tyvärr är utbyggnadstakten långsam och projekten blir färdiga först mellan 2033-2035.
Slutsatsen i vår rapport är ,
- Ett så stort och omfattande projekt som nya stambanor för Sveriges höghastighetsjärnväg,byggs lämpligen ut i etapper;de som ger bäst resultat i form av effektivitet,kapacitetsförstärkning och restidsvinster byggs först
- En särskild organisation med hög kompetens bör ges uppdraget att förverkliga projektet
- Projektet måste få tillgång till de finansiella resurser som kommer att krävas för ett effektivt genomförande. Det gäller såväl totala belopp som tillgången till medel i den takt ett effektivt byggande kräver.
Stambanan.com har gett i uppdrag till Patrik Sterky,Kreera att göra en studie av utbyggnaden av höghastighetsbanor i Europa som ett underlag för den fortsatta diskussionen om ny stambana i Sverige. Slutsatsen i rapporten är följande,
– Konstateras att etapputbyggnader är det vanligaste sättet att bygga ut höghastighetsbanor i de europeiska länderna. Tiden mellan etapperna kan ibland variera stort.
– Det normala är att man först bygger ut de bandelar som ger störst nytta på restiden och kapaciteten.
– Vanligt är att man bygger etapper med olika hastighetsgränser och att höghastighetstågen även trafikerar på banor med lägre hastighet.
– Det innebär att man anskaffar höghastighetståg direkt när den första etappen är byggd.
– Det har blivit allt viktigare i Tyskland och andra länder att betona bra och effektiva restider med bra bytesmöjligheter istället för högsta möjliga tåghastighet.
– Man väljer olika byggteknik i Tyskland och Frankrike. I Tyskland väljer man att bygga med slabteknik, dvs spår i betong, för den lägre underhållskostnaden jämfört med spår i ballast.
I samband med diskussionerna om nya stambanan har det redovisats olika lösningar för val av hastighet och teknik. Vi har ansett det värdefullt att samla erfarenheterna från länder med olika system för höghastighetsbanor. Det visar sig att det behöver göras en noggrannare avvägning inför valet av en ny stambana i Sverige.
Finansiering av en ny stambana. Etapperna Linköping-Stockholm och Lund-Hässleholm
