Från medlemsmötet 14 november
Trafikverkets förslag till infrastrukturplan 2026-2037 som berör
Södra stambanan
Trafikverket har lämnat ett förslag till infrastrukturplan för 2026 – 2037 till regeringen den 30 september. Remissyttrande kan lämnas senast den 30/12. Förslaget innehåller även en ökad satsning på underhållet av järnvägen även om det är långt ifrån att nå upp till behovet av eftersatt upprustning.
Utbyggnader av infrastrukturen på järnväg som ingår i förslaget från Trafikverket.
– Malmö området
Planskild korsning på Malmö bangård
Fler plattformsspår
– Lund – Hässleholm, utbyggnad av två nya spår.
Kostnaden är beräknat till 32 miljarder kr. I planen är 3,3 miljarder kr avsatta för projektet. I nuvarande plan är 16 miljarder kr avsatta för projektet, alltså ett kraftigt minskat anslag.
Projektet delas upp i två delar,
– Klostergården-Lund C-Stångby,
– Stångby – söder Hässleholm
Då endast 3.3 miljarder kr är avsatta i planen 2026-2037 indikerar detta i Trafikverkets egen tidsplan att utbyggnaden Lund-Hässleholm senareläggs till senare infrastrukturplaner och att trafikstart kan fördröjas till början/mitten av 2040-talet. Banan är redan idag en av de hårdast belastade sträckorna i landet och kan innebära att nuvarande regionaltrafik kan drabbas av indragningar när trafiken kommer att öka.
Alternativ finansiering/genomförare
Trafikverket har av regeringen också fått i uppdrag att föreslå objekt för alternativ finansiering/genomförare.
Trafikverket föreslår att Lund-Hässleholm är ett lämpligt objekt. Regeringen har också utsett en utredning för sådana objekt som skall redovisas den 15 december. Information om detta lämnas också under medlemsmötet.
– Hässleholm C
Utredning om ökad kapacitet skall påbörjas3
– Hässleholm – Alvesta,
utbyggnad av två nya mötesspår för att stärka kapaciteten.
Genomförande efter 2031.
Triangelspår i Alvesta.
Minska belastningen på bangården i Alvesta och förbättra för godstågen till Göteborg.
Genomförande under senare delen av planperioden.
– Ostlänken Linköping – Stockholm (Järna)
Utbyggnad av två nya spår. 16 mil dubbelspår.
Beräknad kostnad 110 miljarder kr.
Utbyggnaden är ej fullt finansierad i förslaget till plan.
Beräknad trafikstart 2038/2039. Den tidigare planerade trafikstarten 2035 har alltså senarelagts.
Viktiga sidobanor till Södra stambanan ger stort underlag till resandeunderlaget på stambanan
Kristianstad – Hässleholm
Växjö – Alvesta
Nässjö –Jönköping
I förslaget ingår inga satsningar på ökad kapacitet. Tvärtom så har dubbelspåret Växjö-Räppe, del av Växjö – Alvesta, lyfts ut från nuvarande plan.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Vision/Etappstrategi
– Ökad kapacitet, regional pendling, godstrafik och kortare restider på Södra stambanan.
Södra stambanan har redan idag ett mycket högt kapacitetsutnyttjande. Med den trafikökning som förväntas i närtid så kommer problemen för tågtrafiken och resenärerna att öka.
Dagens planeringssystem tar inte full hänsyn till utbyggnadsbehoven längs ett helt stråk som Södra stambanan. Trots 12-åriga planeringssystem så täcks helheten inte in.
Vi har därför under året tagit fram ett förslag till en vision med etappstrategi för utbyggnad för Södra stambanan. Förslaget har presenterats under våren och ett slutförslag kan nu redovisas.
Förslaget baseras på Trafikverkets kapacitetsanalyser och tar översiktlig hänsyn till hur utbyggnaden kan ske med hänsyn till förutsättningarna som råder längs Södra stambanan.
Vi menar att med andra finansieringslösningar och alternativa genomförare så kan dessa etapper byggas snabbare och effektivare på det sätt som regeringen lyft fram och som vi visat för delen Lund-Hässleholm i en av våra tidigare studier.
Vi menar att vårt förslag till Vision/etappstrategi kan ligga till grund för våra medlemmar i det fortsatta arbetet för att utveckla Södra stambanan. Berörda kommuner/regioner kan i sitt översiktliga planarbete utnyttja underlaget som tagits fram.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Alternativa genomförare av statlig infrastruktur
En snabbare utbyggnad av två nya spår Lund-Hässleholm
Regeringen har tillsatt en utredning för att lämna förslag på effektivisering med alternativa genomförare av infrastrukturutbyggnader, se bifogat kommittédirektiv.
Utredningen skall redovisas den 15 december.
Vi har träffat utredaren och redovisat vårt förslag på snabbare utbyggnad av Lund – Hässleholm med planering mot Alvesta.
På medlemsmötet redovisas detta tillsammans med Trafikverkets förslag/arbete för Lund – Hässleholm.
Från medlemsmötet den 21 mars
En snabbare utbyggnad av två nya spår Lund-Hässleholm – lägesbeskrivning
Göran Svärd ger en sammanfattning av möten som skett med riksdagsledamöter och kommuner för redovisning och diskussioner om en snabbare utbyggnad av Lund-Hässleholm.
Det finns ett mycket positivt gensvar från redovisningarna för att effektivisera utbyggnaden av infrastrukturen som ingår i vårt förslag.
Sven Landelius redovisar vårt möte med statssekreterare Johan Davidsson, Infastrukturdepartementet baserat på erfarenheter från Öresundsbron och Botniabanan.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Södra stambanan i sin helhet – hur ser behoven ut och hur kan en fortsatt etapputbyggnad genomföras
En ny studie skall genomföras av stambanan.com
Stambanan.com kommer att påbörja en studie för fortsatt etapputbyggnad av Södra stambanan från Hässleholm till Linköping baserat på förutsättningarna för de olika bandelarna. Studien skall ge en långsiktig bild av Södra stambanans utveckling och utbyggnadsbehov för att stärka banan för en växande trafik.
Studien kommer att utföras av Patrik Sterky, Kreera som ger en översiktlig inledning på arbetet.
Arbetet kommer att pågå under 2025 och en första delrapport redovisas till kommande möte med ledningsgruppen.
Därefter kommer studien att justeras efterhand och även redovisas på medlemsmötet i höst.
Regeringens direktiv för infrastrukturplanen 2026-2037 till Trafikverket
Regeringens direktiv till Trafikverket har beslutats den 20 mars, för en dag sedan.
En närmare studie har inte varit möjlig att göra. Konstateras att alternativ finansiering samt alternativa genomförare berörs.
Trafikverket skall redovisa sitt förslag den 30 september.
Remissyttrande skall inlämna den 30 december.
Från ledningsgruppens möte den 17 januari
Södra stambanan/läget Lund-Hässleholm
Redovisning av läget för en snabbare utbyggnad av Lund-Hässleholm
Göran Svärd och Sven Landelius redovisar en sammanfattning av arbetet under hösten och de kontakter som tagits med berörda parter med utgångspunkt från den framtagna studien från sommaren 2024. Det har varit många positiva gensvar och vi har fått förslag på att vidareutveckla vårt förslag, vilket redovisas.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Åsa Karlsson Björkmarker, IKEA redovisar att man arbetar för lösningar både på kort och lång sikt för att förbättra den kritiska tågpendlingen till Älmhult. På lång sikt ställer man sig bakom vårt förslag till snabbare utbyggnad. På kort sikt försöker man få de olika intressenterna att gemensamt anstränga sig att förbättra för pendlarna i närtid.

Torsten Elofsson, riksdagsledamot KD, redovisar kontakterna med stambanan.com och är positiv till vårt förslag och har skrivit en debattartikel till stöd för ett snabbare genomförande av Lund-Hässleholm. Torsten efterfrågar ett klart ställningstagande för detta alternativ från kommunerna och regionen när man skall gå vidare i processen. I diskussionen konstateras att det finns ett starkt stöd från kommunerna och regionen bland annat i den gemensamt framtagna Acceptstudien.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Thomas Morell, riksdagsledamot SD och vice ordförande i Trafikutskottet.,redovisar ett starkt stöd för en snabbare utbyggnad och är kritisk mot hur de nuvarande planerna genomförs. Thomas har också publicerat en debattartikel som utrycker detta.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Slutligen konstateras att det viktigt att ett ställningstagande från regeringen bör ske innan halvårsskiftet 2025 för att säkerställa att utbyggnaden är klar 2035.
Från medlemsmötet den 15 november
Infrastrukturplanen 2026 – 2037
Redovisning av regeringens proposition med de ekonomiska ramarna och inriktningen för perioden 2026 – 2037.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Regeringen föreslår att nya former för finansiering och genomförande skall prövas för att effektivisera utbyggnaden av infrastrukturen vilket vi också föreslår i förslaget till ”Pilotprojekt Lund-Hässleholm”. Intäkter från Öresundsbron skall också kunna användas i Öresundsregionen från 2029. Konstateras att det ej får innebära att dessa medel ersätter statens ansvar för utbyggnaden av beslutade projekt.
Även om enskilda objekt ej hanteras i propositionen är det viktigt att redovisa våra utgångspunkter i det fortsatta arbetet.
Acceptstudie Lund – Hässleholm – kommunerna och regionen överens om förutsättningarna
Martin Risberg, Region Skåne redovisar Acceptstudien där kommunerna Malmö, Lund, Eslöv, Höör, Hässleholm och Region Skåne är överens om förutsättningarna för två nya spår Lund – Hässleholm. Detta är en mycket viktig del för ett snabbare och effektivare genomförande av utbyggnaden av två nya spår Lund – Hässleholm. Kommunerna och regionen skall ej sitta på läktaren, utan skall medverka mycket när projektet.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Södra stambanan – Pilotprojekt för en snabbare och effektivare utbyggnad av Lund – Hässleholm
Med erfarenheter från liknade stora infrastrukturprojekt I Sverige, Danmark och Norge har vi tagit fram ett förslag till snabbare och effektivare genomförande.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
I efterföljande diskussion redovisades ett starkt stöd för en snabbare utbyggnad av Lund –Hässleholm enligt förslaget till Pilotprojekt. Utbyggnaden kan ske snabbare med större kostnadskontroll och nära samverkan med kommunerna och regionen.
Öresundsbron och landanslutningarna
Linus Eriksson, vd Öresundsbron redovisar vikten av se hela järnvägssystemet Hamburg – Danmark och vidare in i Sverige via Södra stambanan.
Det satsas mer än 150 miljarder kr på infrastrukturen i Danmark och Tyskland och det kommer att vara färdigt 2029 eller strax därefter. Sverige och Södra stambanan riskerar att få stora transportproblem med den långsamma utbyggnaden av kapaciteten som redovisats. Öresundsbron kapacitet räcker till minst 2050.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Slutsatsen är att Lund – Hässleholm måste byggas ut snabbare.
Kapacitetsanalys för södra Sverige/Södra stambanan Trafikverkets utredning
Martin Darelid, Trafikverket redovisar rapporten Kapacitetsanalys södra Sverige.
Södra stambanan Utbyggnad Lund Hässleholm – Ett pilotprojekt för snabbare utbyggnad

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Utarbetat av Sven Landelius, seniorkonsult och fd VD för Öresundsbron på uppdrag av stambanan.com
Accepstudie två nya spår Hässleholm – Lund

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Rapport som tagits fram av region Skåne och Malmö ,Lund, Eslöv, Höör och Hässleholm som anger förutsättningar för genomförandet. Understryks att utbygganden behöver ske så snart som möjligt.
Riksdagsseminarium om en snabbare och effektivare utbyggnad av två nya spår Lund – Hässleholm 18 september
Här ser du inbjudan som skickades ut.

Ordförande i stambanan.com Lena Wallentheim, KSO Hässleholms kommun hälsar välkommen.


Bilder från diskussionerna
IKEAs behov av bättre möjligheter till arbetspendling för sina 3000 pendlare
Åsa Karlsson Björkmarker, Public Affairs Leader IKEA Älmhult AB redovisar IKEAS behov av väl fungerande transportbehov. Älmhult är centrum för IKEAs verksamhet med 500o anställda i Älmhult. All produktutveckling sker i Älmhult. 3000 anställda pendlar in tillI KEA i Älmhult och mer än 700 från Malmö/Lund åker tåg.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Öresundsbron klarar kapaciteten fram till 2050 det är landanslutningarna som behöver stärkas

Linus Eriksson, VD Öresundsbron redovisar Södra stambanans betydelse och kapacitetsbrist speciellt mellan Lund-Hässleholm-Alvesta. Kapacitets finns på Öresundsbron fram till 2050. Det är på landanslutningarna som kapacitetsbristen finns. Regeringsbeslut finns om att genomföra förstärkningar men saknas i Trafikverkets genomförandeplan.
Linus konstaterar att vi behöver öka genomförandeförmågan och vi mätte bli effektivare när det gäller utbyggnaden av infrastrukturen.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Region Skåne och kommunerna Malmö, Lund, Eslöv, Höör och Hässleholm är överens om hur Lund Hässleholm skall byggas ut

Regionrådet Anna Jähnke, Region Skåne redovisade regionens och kommunernas arbete för utbyggnaden av två nya spår Lund-Hässleholm. I Acceptstudien redovisas hur kommunernas och regionens samsyn om förutsättningarna för acceptans för två nya spår.
-ett samhällsutvecklinsprojekt med gemensamt ägarskap och helhetslösningar
-stödja samhällsutvecklingen och skapa nyttor för alla intressenter
-samsyn kring beskrivningar och bedömningar
-statlig finansiering, samverkan för effektivt genomförande och maximera samhällsnyttor

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Pilotprojektet Lund – Hässleholm visar att det går att bygga ut stora projekt snabbare och effektivare
Sven Landelius, seniorkonsult och fd VD Öresundsbron, redovisar förslaget till ”Pilotprojekt för en snabbare och effektivare utbyggnad av två nya spår Lund-Hässleholm”

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Baserat på erfarenhets från genomförandet av andra stora infrastrukturprojekt har ett pilotprojekt för Lund – Hässleholm tagits fram.
-Regeringen har beslutat att två nya spår Lund-Hässleholm skall byggas utan för stora dröjsmål och 16 miljarder är avsatta i nuvarande plan.
– Trafikverket genomförande plan siktar på trafikstart mellan 2043-2048
Det finns ett alternativt sätt för genomförande
– den politiska viljan är tydlig
-skapa en särskild projektorganisation med ansvar för planering, projektering, byggande och ikrafttagande.
-ge organisationen en tryggad finansiering
-skapa en god samverkan med Region Skåne, berörda kommuner och myndigheter.
-detta förslaget ger bättre möjligheter att söka EU bidrag på upp till 30% på byggkostnad
Det går att bygga stora infrastrukturprojekt snabbare och effektivare
Etappen Lund-Hässleholm är lämplig för att pröva ett alternativt genomförande
Från Ledningsgruppens möte den 24 maj
Kapacitetsanalys för södra Sveriges järnvägssystem
Lennart Lennefors och Martin Darelid, Trafikverkets redovisar det pågående arbetet med Kapacitetsanalys södra Sveriges järnvägssystem. Arbetet berör i hög grad Södra stambanan.
Analysen bygger på:
- År 2024/ Nuläge
- År 2030/förbindelsen Fehmarn bält färdigställd
- År 2045/kommande basprognos
- År 2050/utblick
Konstateras att Södra stambanan har stora kapacitetsutmaningar som påverkar punktligheten och transporttiderna.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Hur påverkas trafiken innan Lund – Hässleholm blir utbyggt
Patrik Sterky har på vårt uppdrag studerat effekterna på trafiken beroende på utvecklingen av kapacitetsbristen på sträckan Lund – Hässleholm.
Den ökade belastningen på bansträckningen kommer troligen att innebära:
– att gångtiderna kommer att förlängas för Pågatågen.
– att tåg som inte ryms på banan ställs in, troligen Pågatåg eller insatståg typ Pågatåg express till Älmhult.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Trafikverket Syd – Lund – Hässleholm mm
Anna Wildt-Person är ny regional direktör för Trafikverkets Södra region. Regionindelningen har ändrats och södra regionen innefattar nu Skåne, Blekinge och Kronoberg. Anna redovisar det pågående arbetet i den gällande planen enligt regeringens nya beslut och arbetet inför den kommande planen.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet
I efterföljande diskussion konstateras att färdigställandet till 2048 är ett alltför utdraget tidsperspektiv med svåra kapacitetseffekter för tågtrafiken.
Effektivare organisation och finansiering av Lund – Hässleholm – Alvesta /en första delrapport
Sven Landelius som arbetar på vårt uppdrag med att ta fram ett konkret förslag på snabbare utbyggnad av Lund – Hässleholm med utsikt mot Alvesta.
Arbetet pågår i samverkan med ett flertal intressenter, näringslivet, regioner/kommuner och hantering av miljöprövningen.
Grundläggande är att projektet har en särskild organisation med säkerställd finansiering och att en nära samverkan med region och kommuner sker löpande. Organisationen skall ha ansvaret för planering, projektering, byggande och iordningställande av projektet. Ett slutförslag kommer att finnas i början på sommaren.
Ledningsgruppen ställer sig bakom arbetets inriktning.
Kommande möten
Ett riksdagsseminarium är bestämt till den 18 september kl. 11 – 13 med inslag från dagens redovisningar och från näringslivet.
Medlemsmötet 22 mars
Den 22 mars hade stambanan ett välbesökt medlemsmöte med 40 deltagare. Mötesordförande Gusten Mårtensson hälsade välkommen
Infrastrukturplanen
Göran Svärd, redovisar regeringens beslut att lägga tillbaka utbyggnaden av Lund–Hässleholm i nuvarande plan 2022–2033 med oförändrad finansiering dvs 16 miljarder i den gällande planen och totalt 28 miljarder för hela projektet, dock tillkommer ett antal mindre projekt som också skall ingå. Södra stambanans betydelse och utveckling har nu kommit i fokus med regeringens nya ställningstagande.
Trafikverkets inriktningsunderlag har redovisats som en del i arbetet med nästa infrastrukturplan 2026-2037. Trafikverket understryker behovet av utökat underhåll för järnvägen samt ett nytt signalsystem. Detta tillsammans med att genomföra beslutade projekt i nuvarande plan kräver en utökad ram med 15%, dvs 1100 miljarder kronor i 2023 års prisnivå. Skall ytterligare objekt läggas till så behövs ramen utökas med 20%.

Klicka på bilden för att läsa underlaget
Vårt remissvar till regeringen redovisas. Vi föreslår en ökad ram med 15% och en bättre kostnadskontroll. Vi hänvisar till erfarenheter från andra större projekt, tex Norrbotniabanan och Öresundsbron med ny byggteknik, effektivare organisation och en alternativ finansieringsmodell.

Klicka på bilden för att läsa remissvaret
Acceptansstudie Lund–Hässleholm – Region Skåne
Regionrådet Anna Jähnke, Region Skåne redovisade den politiska bakgrunden till den pågående acceptansstudien för Lund-Hässleholm. Det är viktigt att berörda kommuner och regionen arbetar för en gemensam bild av hur utbyggnaden skall ske för att snabbare kunna genomföra utbyggnaden. Risken är annars att projektet försenas. Anna hänvisar också till det tidigare arbetet med Genomlysningen som gjorts gemensamt.

Klicka på bilden för att läsa studien
Södra stambanan – snabbare och effektivare utbyggnad
Patrik Sterky, Kreera redovisar uppdraget från stambanan.com om en snabbare och effektivare utbyggnad med industriellt byggande med utgångspunkt för Lund–Hässleholm.
Trafikverket har genom ett GD-beslut bestämt att standardiserat byggande skall tillämpas i all Trafikverkets projekt. Landbrokonceptet, som utvecklats i samverkan med Trafikverket, är ett standardiserat och industriellt koncept.
Fördelar med Landbroar
-minskat ingrepp i naturen
-förenklad planeringsprocess, kortare projekteringstid
-bättre kostnadskontroll
-minskad barriäreffekt
-minskad påverkan av drivsnö
-förbättrad bullersituation för närboende
Beräknad byggtid för Lund-Hässleholm är 5-6 år, vilket är en förkortning jämfört med traditionellt byggande.
Viktigt att Landbrokonceptet används tidigt i planeringsprocessen för att få ett effektivt slutresultat.

Klicka på bilden för att läsa broschyren
Erfarenheter av utbyggnader från andra stora projekt
Per Olof Lingwall, Cloling AB har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en studie av Botniabanans utbyggnad. Botniabanan är en del av järnvägen mellan Sundsvall och Umeå. Botniabanan är 190 km lång och byggdes av ett särskilt bolag, delägt av staten och kommunerna, mellan 2000 och 2010. Projektet beslutades av regeringen 1996.
Finansieringen skedde genom lån som återbetalas via infrastrukturplanen fram till 2050.
Botniabanan AB ansvarar för att bygga järnvägen och ta upp de lån som behövs för att genomföra bygget.
Banverket gör förstudier och järnvägsutredningar.
Slutsatser
-stark lokal och regional förankring
-effektivt genomförande, fokus på tidsplanen och budget
-fokuserad organisation
-ändamålsenlig lånefinansiering
-bra samarbete mellan staten och projektbolaget
Botniabanan är en intressant modell för att organisera stora infrastrukturprojekt.

Klicka på bilden för att läsa presentationen

Klicka på bilden för att läsa rapporten
Redovisas också pågående arbete i Norrbotten på stora infrastrukturprojekt som drivs av Trafikverket.
-Dels ser man över sitt interna arbete för att effektivisera och förkorta planeringen.
-Dels ser man över möjligheter att tidigarelägga projekten med alternativa finansieringsmodeller vilket ses som en viktig förutsättning.
Vidare planerar man att använda ny industriell byggteknik för bättre kostnadskontroll och snabbare utbyggnad.
Vår slutsats av dessa exempel är att det finns goda möjligheter att tillämpa dessa erfarenheter på utbyggnaden av Lund-Hässleholm och vidare till Alvesta.
Medlemsmötet 17 november
Den 17 november hade stambanan ett välbesökt digitalt medlemsmöte med 50 deltagare. Ordförande Lena Wallentheim hälsade välkommen.
Vad innebär regeringens beslut den 26 oktober för Södra stambanan.
Göran Svärd, redovisar regeringens beslut angående kapacitetsförstärkningar i Skåne. Beslutet är mycket positivt då projektet nu ingår i gällande plan 2022-2036 och att trafikstart skall som tidigare planerat ske 2035.

Klicka på bilden för att läsa beslutet
Södra stambanan – akuta utvecklingsbehov
Redovisas vårt senaste arbete ”Södra stambanan – behov av höjt utbyggnadstempo. av Patrik Sterky, Kreera.
Kapacitetsbelastning på Södra stambanan upp till Alvesta är mycket hög samtidigt som persontrafiken och godstrafiken förväntas öka i den nära framtiden. Eus ”Fit for 55” kommer också att öka trycket på järnvägen. Regeringsbeslutet att bygga två nya spår Lund-Hässleholm är mycket positivt.

Klicka på bilden för att läsa broschyren
Ny byggteknik innebär snabbare genomförande till lägre kostnader – Trafikverkets pågående arbete
Christian Ljungdahl, Trafikverket redovisade det pågående arbetet inom Trafikverket att öka standardiserandet för att bygga järnväg. Det gäller både vanliga broar och systemet för landbroar. Resultatet är att det är både mer ekonomiskt och snabbare att bygga standardiserat.
Arbetssättet skall införas när nya projekt skall byggas. Det är viktigt att komma in tidigare i processen för att få full effekt av ett billigare och snabbare sätt att bygga järnväg.

Klicka på bilden för att läsa presentationen
Kapacitetsanalys för södra Sveriges järnvägssystem, Trafikverkets nya utredning
Lennart Lennefors och Martin Darelid, Trafikverket redovisade den pågående analysen för att förstärka kapaciteten för järnvägen i södra Sverige. Trafikverket skall analyser brister och föreslå åtgärder för att möta dessa brister.
Södra stambanan visar stora kapacitetsutmaningar. Bristerna kvarstår även efter planerade åtgärder genomförs. Godstrafiken har fått ökad transporttid och punktligheten för långväga persontrafik kommer att vara låg.
Analysen pågår under 2024 och skall redovisas hösten 2024.

Klicka på bilden för att läsa presentationen
Den danska infrastrukturplaneringen, vad kan vi lära av den.
Andres Jönsson har tidigare arbetet både i Trafikverket men också i det danska Trafikministeriet. Under senaste tiden har det danska sättet att planera och genomföra stora infrastrukturprojekt uppmärksammats.
Grunden är breda politiska överenskommelser om infrastrukturen som resulterar i en anläggningslagjämfört med 12 årsplanering i Sverige.
Exempel Infrastrukturplan 2035 är ett politiskt avtal på 15 sidor, projektöversikt 19 sidor och ekonomisk översikt på 2 sidor.
Stark central koppling till Trafikministeriet och hög kompetens.
Halvårs statusrapportering till Folketinget (riksdagen)

Klicka på bilden för att läsa presentationen
Öresundsbron/Fehmarnbält förbindelsen, hur påverkar kapaciteten och hur ser lösningarna ut.
Linus Eriksson, VD Öresundsbron redovisar exempel på genomförande och finansiering för större infrastrukturprojekt.
Grundproblemet är brist på kapacitet i järnvägssystemet.
För Öresundsbron finns kapacitet till minst 2050 brister finns i landanslutningarnas kapacitet.
Godstrafiken med tåg minskar just nu på Öresundsbron medan lastbilstrafiken ökar markant.
Lund-Hässleholm har den största kapacitetsbristen men även vidare mot Alvesta är framkomligheten låg.
Bangårdskapaciteten behöver förstärkas och även Lund C och Hässleholm C behöver förstärkas.
Slutsats
1) Bra beslut av Regeringen 26 oktober
2) Förhandla med berörda kommuner och tillsätt en ”task force” med branschen för snabbare och effektivare genomförande!
3) Utred bangårdskapaciteten Malmö/Syd
4) Bygg ut hårt belastade enkelspår till dubbelspår för bättre systempunktlighet
5) Möjliggör 830 m långa godståg till Hallsberg
6) Ta beslut som omfattar hela stråk så att flaskhalsarna inte bara flyttas i systemet.
Riksdagsseminarium om Södra stambanan den 20 september.
Den 20 september hade stambanan.com ett välbesökt seminarium i riksdagen. det var en uppföljning av vårt riksdagsseminarium den 25 januari 2023 med betoning på de nyheter som påverkar Södra stambanan.

Här ser du inbjudan till seminariet, klicka på bilden.

en bild från mötet.

Inbjudarna till seminariet, riksdagsledamöterna Magnus Oscarsson (KD) och Lars Johnsson (M) hälsade välkomna.

Lena Wallentheim (S), ordförande stambanan.com och KSO Hässleholm redovisade programmet och tackade för inbjudan.


Stephan Kuchler, VD Sydsvenska handelskammaren redovisade näringslivet behov av bättre infrastruktur. Att förbättra produktiviteten är en ledstjärna för näringslivet och för det behövs större regioner som också behöver en utvecklad infrastruktur för godstransporter och arbetskraftspendling. Södra stambanan är en viktig del i detta och som behöver mer investeringar för att öka kapaciteten.
Stephan beskrev även skillnaden i finansiering av infrastrukturen i Sverige och Danmark. I Sverige gör man 12 årsplaner som inte är finansierade medan man i Danmark besluta om projekt som samtidigt är finansierade, vilket säkerställer genomförande av projekten i tid. Ett nytt beslutsfattande behövs i Sverige för att bygga ut kapaciteten.
Lund-Hässleholm behöver 2 nya spår idag!


Pär Helgesson, Sj redovisade Sjs trafikplaner och leverans av nya och upprustade tåg för sammanlagt 19 miljarder kr. Resandet med tåg förvänta att fördubblas till 2065.
Trafiken på Södra stambanan kommer att öka fram till 2028 från dagens timmestrafik till två tåg i timmen under morgon och kväll och fler tåg kommer att köra över till Köpenhamn.
Behov om kapacitetsförstärkningar på kort sikt
-Beslut om Lund-Hässleholm
-Öresundsbrons landanslutningar
-Säkra tillgången till Köpenhamn H

Klicka på bilden för att läsa dokumentet.


Linus Eriksson, VD Öresundsbron redovisade kapacitetsbehov och modell för finansiering. Linus betonade att vi är överens med Trafikverket om behovet och prioriteringarna av kapacitetsbehoven i Skåne och även sträckan upp till Alvesta på Södra stambanan. Det behövs med spårkapacitet med fler sträckor med dubbelspår. Samtidigt konstateras att det inte har byggts några dubbelspår under de senaste 12 åren trots en kraftig ökning av trafiken. Det leder till en låg punktlighet i trafiken och bristande förtroende för järnvägen från resenärer och godstransportörer.
Godstrafiken i Sverige behöver anpassa till de länge och tyngre tåg som kör i Europa för att kunna utföra en rationell trafik.
Öresundsbrons kapacitet räcker till minst 2050, däremot måste landanslutningarna i Danmark och Sverige förstärkas för att kunna utnyttja Öresundsbrons kapacitet.
Linus lyfte också fram skillnaden i Danmark och Sverige när det gäller finansiering och genomförande av större projekt.
Linus slutsatser
1) Besluta nu om Trafikverkets förslag för beslut under 2023! (SVEDAB paket, fyrspår Lund-Hässleholm, Utbyggnad Ramlösa station samt föreslagna godsåtgärder).
2) Tillsätt en ”task force” med branschen för snabbare och effektivare genomförande!
3) Utred bangårdskapaciteten Malmö/Syd nu
4) Bygg ut hårt belastade enkelspår till dubbelspår för bättre systempunktlighet
5) Möjliggör 830m långa godståg till Hallsberg
6) Ta beslut som omfattar hela stråk så att flaskhalsarna inte bara flyttas i systemet.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet.


Patrik Sterky, Kreera redovisade förslagen som arbetats fram i samverkan med stambanan.com för ett effektivt genomförande
-skapa en separat genomförandeorganisation för Lund-Hässleholm med ansvar för hela arbetet
– exempel på effektiva organisationer
Öresundsbro konsortiet (50% Sund & Belt AS,50% Svedab .
Fehmarn Bält drivs som eget bolag som dotterbolag till Sund & Belt AS
– Forma en effektiv målfokuserad organisation med lånefinansiering via statsgaranterade lån för effektiv produktion. Medel tilldelas från nationell plan 2022 – 2033 (16,9 mdkr)
-organisation och produktion kan optimeras mot tid, kostnad och effektivt genomförande för öppnande ca 2035.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet.

Christian Ljungdahl, Trafikverket redovisade kostnadsutvecklingen inom olika projekt över tid. Trafikverket arbetar nu med att standardisera produktionen för att begränsa kostnadsutveckling. Det gäller både broar för våg och järnväg samt landbrokoncept för ny järnväg.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet.


Anna Jähnke, regionråd i Region Skåne avslutade seminariet genom att betona att frågan om Södra stambanan inte är en regional fråga utan en nationell fråga. Lund – Hässleholm kommer att bli Sveriges största flaskhals.
Det gäller att tänka annorlunda, hitta alternativa lösningar för en snabbare utbyggnad. En lånefinansiering möjliggör en snabbare utbyggnad.
Alternativet är en negativ utveckling för regionaltrafiken/arbetspendlingen och att antalet lastbilar kraftig kommer att öka med större trängsel på redan hårt belastade vägar.








