Hoppa till innehåll

Riksdagsseminarium om Södra stambanan den 20 september.

    Den 20 september hade stambanan.com ett välbesökt seminarium i riksdagen. det var en uppföljning av vårt riksdagsseminarium den 25 januari 2023 med betoning på de nyheter som påverkar Södra stambanan.


    Här ser du inbjudan till seminariet, klicka på bilden.



    en bild från mötet.


    Inbjudarna till seminariet, riksdagsledamöterna Magnus Oscarsson (KD) och Lars Johnsson (M) hälsade välkomna.


    Lena Wallentheim (S), ordförande stambanan.com och KSO Hässleholm redovisade programmet och tackade för inbjudan.



    Stephan Kuchler, VD Sydsvenska handelskammaren redovisade näringslivet behov av bättre infrastruktur. Att förbättra produktiviteten är en ledstjärna för näringslivet och för det behövs större regioner som också behöver en utvecklad infrastruktur för godstransporter och arbetskraftspendling. Södra stambanan är en viktig del i detta och som behöver mer investeringar för att öka kapaciteten.
    Stephan beskrev även skillnaden i finansiering av infrastrukturen i Sverige och Danmark. I Sverige gör man 12 årsplaner som inte är finansierade medan man i Danmark besluta om projekt som samtidigt är finansierade, vilket säkerställer genomförande av projekten i tid. Ett nytt beslutsfattande behövs i Sverige för att bygga ut kapaciteten.
    Lund-Hässleholm behöver 2 nya spår idag!



    Pär Helgesson, Sj redovisade Sjs trafikplaner och leverans av nya och upprustade tåg för sammanlagt 19 miljarder kr. Resandet med tåg förvänta att fördubblas till 2065.

    Trafiken på Södra stambanan kommer att öka fram till 2028 från dagens timmestrafik till två tåg i timmen under morgon och kväll och fler tåg kommer att köra över till Köpenhamn.

    Behov om kapacitetsförstärkningar på kort sikt
    -Beslut om Lund-Hässleholm
    -Öresundsbrons landanslutningar
    -Säkra tillgången till Köpenhamn H


    Klicka på bilden för att läsa dokumentet.



    Linus Eriksson, VD Öresundsbron redovisade kapacitetsbehov och modell för finansiering. Linus betonade att vi är överens med Trafikverket om behovet och prioriteringarna av kapacitetsbehoven i Skåne och även sträckan upp till Alvesta på Södra stambanan. Det behövs med spårkapacitet med fler sträckor med dubbelspår. Samtidigt konstateras att det inte har byggts några dubbelspår under de senaste 12 åren trots en kraftig ökning av trafiken. Det leder till en låg punktlighet i trafiken och bristande förtroende för järnvägen från resenärer och godstransportörer.
    Godstrafiken i Sverige behöver anpassa till de länge och tyngre tåg som kör i Europa för att kunna utföra en rationell trafik.
    Öresundsbrons kapacitet räcker till minst 2050, däremot måste landanslutningarna i Danmark och Sverige förstärkas för att kunna utnyttja Öresundsbrons kapacitet.
    Linus lyfte också fram skillnaden i Danmark och Sverige när det gäller finansiering och genomförande av större projekt.

    Linus slutsatser

    1) Besluta nu om Trafikverkets förslag för beslut under 2023! (SVEDAB paket, fyrspår Lund-Hässleholm, Utbyggnad Ramlösa station samt föreslagna godsåtgärder).
    2) Tillsätt en ”task force” med branschen för snabbare och effektivare genomförande!
    3) Utred bangårdskapaciteten Malmö/Syd nu
    4) Bygg ut hårt belastade enkelspår till dubbelspår för bättre systempunktlighet
    5) Möjliggör 830m långa godståg till Hallsberg
    6) Ta beslut som omfattar hela stråk så att flaskhalsarna inte bara flyttas i systemet.


    Klicka på bilden för att läsa dokumentet.



    Patrik Sterky, Kreera redovisade förslagen som arbetats fram i samverkan med stambanan.com för ett effektivt genomförande

    -skapa en separat genomförandeorganisation för Lund-Hässleholm med ansvar för hela arbetet

    – exempel på effektiva organisationer

    Bottniabanan AB (statligt bolag, statsgaranterade lån, övergår till TrV 2050)
    Öresundsbro konsortiet (50% Sund & Belt AS,50% Svedab .
    Fehmarn Bält drivs som eget bolag som dotterbolag till Sund & Belt AS

    – Forma en effektiv målfokuserad organisation med lånefinansiering via statsgaranterade lån för effektiv produktion. Medel tilldelas från nationell plan 2022 – 2033 (16,9 mdkr)

    -organisation och produktion kan optimeras mot tid, kostnad och effektivt genomförande för öppnande ca 2035.


    Klicka på bilden för att läsa dokumentet.



    Christian Ljungdahl, Trafikverket redovisade kostnadsutvecklingen inom olika projekt över tid. Trafikverket arbetar nu med att standardisera produktionen för att begränsa kostnadsutveckling. Det gäller både broar för våg och järnväg samt landbrokoncept för ny järnväg.


    Klicka på bilden för att läsa dokumentet.



    Anna Jähnke, regionråd i Region Skåne avslutade seminariet genom att betona att frågan om Södra stambanan inte är en regional fråga utan en nationell fråga. Lund – Hässleholm kommer att bli Sveriges största flaskhals.
    Det gäller att tänka annorlunda, hitta alternativa lösningar för en snabbare utbyggnad. En lånefinansiering möjliggör en snabbare utbyggnad.
    Alternativet är en negativ utveckling för regionaltrafiken/arbetspendlingen och att antalet lastbilar kraftig kommer att öka med större trängsel på redan hårt belastade vägar.

    Södra stambanan nuläge och behov –Utbyggnaden behöver börja i går!

      Stambanan.coms nya studie av nuläget och behov för Södra stambanan


      Klicka bilden för att läsa studien

      Kapacitetsbeläggningen är mycket hög, 80 – 100%, på sträckan Lund –Hässleholm – Älmhult och vidare mot Alvesta.

      Södra stambanan är Sveriges mest trafikerade godsstråk. Södra stambanan står för 80% av godstrafiken mot Skåne/kontinenten. Prognoserna pekar på att Södra stambanan växer mest i Sverige.

      Stora satsningar sker även på persontrafiken på Södra stambanan. SJ kommer att få nya tåg under 2026 och regionerna planerar för utökad trafik.
      Stor ökning av fjärrtrafik, regionaltrafik och godstrafik samtidigt som kapaciteten är ansträngd redan idag skapar en alvarlig flaskhals på både nationell och regional nivå.

      Sverige måste matcha den utbyggnad som sker mellan Hamburg och Köpenhamn.

      Slutsatsen i rapporten är:
      1. Fullfölj nationell plan och bygg ut två nya spår Lund-Hässleholm
      2. Bygg nya förbigångsspår på sträckan Hässleholm-Alvesta

      Från medlemsmötet den 31 mars

        Trafikutsikter på Södra stambanan

        Patrik Sterky redovisar vår studie om framtidsutsikterna på Södra stambanan.


        Klicka bilden för att läsa broschyr

        Redovisar också en uppdatering baserat att nya regeringen förändrat förutsättningarna för bandelen Lund-Hässleholm då man beslutat avbryta på pågående arbete som Trafikverket gör. Det har skapat en stor osäkerhet för utbyggnaden av två nya spår Lund – Hässleholm.
        Påpekas att det är viktigt att även studera förutsättningarna för sträckan Alvesta – Nässjö – Tranås vilket kommer att ske i det fortsatta arbetet under våren

        Påpekades också att den enighet som kommuner och regionen i Skåne visade i Positionspappret som svar på regeringens beslut i december 2022, även är viktig i det pågående arbetet som Trafikverket gör nu och skall redovisas den 30/9.

        Södra stambanan – vad innebär infrastrukturplanen 2022 – 2033 och den nya regeringens förändrade inriktning.

        I infrastrukturplanen, som beslutades under sommaren 2022, ingår satsningar på 85 miljarder kr på Södra stambanan. Det omfattar två nya spår på Lund – Hässleholm och Ostlänken Linköping – Stockholm.

        Den nya regeringens förändrade inriktning innebär att pågående arbetet på Lund – Hässleholm avbryts och en kompletterande studie skall göras av Trafikverket med inriktning på satsningar för godstrafik och arbetspendling.

        Viktiga frågeställningar som diskuterades

        -finns de 16 miljarder som redovisas i infrastrukturplanen kvar för Lund – Hässleholm?

        -satsningen på Lund – Hässleholm måste finnas kvar i den nuvarande planen och ej skjutas till den kommande planen 2026. Det riskerar i så fall allvarliga konsekvenser för trafiken på Södra stambanan när trafiken från Fehmarn bält startar 2029.

        Positionspappret Lund-Hässleholm, som Region Skåne och berörda kommuner gemensamt tagit fram.

        Håkan Samuelsson, region Skåne redovisar arbetet med att snabbt ta fram positionspapperet för Lund – Hässleholm efter regeringens beslut den 23 december. Betonades den starka enigheten bland kommunerna och regionen.


        Klicka bilden för att läsa dokumentet

        Stora projekt – nycklar till framgång

        Idag kritiseras ofta stora projekt för förseningar och kostnadsfördyringar.

        Sven Landelius, fd VD för Öresundsbron, redovisar erfarenhet från stora projekt som genomförts effektivt och inom budget. Exempel som visas är Öresundsbron, Citytunneln i Malmö och flera danska projekt. Det är erfarenheter som bör tas tillvara vid genomförande av kommande stora projekt som två nya spår Lund-Hässleholm.

        Det krävs en sammanhållenorganisation som ansvarar för planering, projektering, byggande och idrifttagande. En organisation med tydligt ansvar, hög kompetensen och tryggad finansiering.


        Klicka bilden för att läsa presentationen

        Södra stambanan – fortsatta arbetet

        Diskussionen under medlemsmötet har tagit upp flera av punkterna som skall genomföras i det kommande arbetet under våren.

        Patrik Sterky redovisar upplägget för del 1 i arbetet som i första hand berör Malmö – Hässleholm. Särskilt viktigt är kapacitetsförstärkningen mellan Lund – Malmö som bör genomföras i den nuvarande infrastrukturplanen 2022 – 2033.

        Del 2 kommer att beröra bandelen Alvesta-Nässjö-Tranås
        Del 3 blir en sammanfattning och prioritering av objekten samt kostnadsredovisning.


        Klicka bilden för att läsa utvecklingsplanen

        Ledningsgruppen – ledamöter 2023 – 2026

        Klicka bilden för att läsa dokumentet

        Riksdagsseminarium om Södra stambanan den 25 januari.

          Den 25/1 hade stambanan.com ett välbesökt seminarium på riksdagen.
          Vi ville för riksdagens ledamöter beskriva och diskuterabehovet av kapacitetsförstärkning som finns i den södra delen av banan och då speciellt Lund-Hässleholm.


          Klicka bilden för att läsa inbjudan

          Trafikutskottets ordförande Ulrika Heie inledde med att tacka för inbjudan till seminariet om Södra stambanan och betonade järnvägens betydelse och att flaskhalsar i systemet måste arbetas bort. Det gäller att i bred samsyn komma vidare så fort som möjligt.Ledande kommunpolitiker från Hässleholm,Älmhult,Nässjö och Markaryd redovisade Södra stambanans betydelse för näringslivet och kommunens utveckling.

          Pernilla Jonsson,VD IKEA Älmhult AB,redovisade IKEAs verksamhet och Älmhults centrala roll i företaget,med bland annat produktutveckling.
          IKEA som är verksam i stora delar av världen men har sin tyngdpunkt i Älmhult med mer än 5000 anställda och 1000 inpendlare och ett stort antal besökare som kommer in vi Kastrup.
          IKEA är mycket beroende av en väl fungerande tågtrafik och ser det som en kritiskt förutsättning för att kunna utveckla företaget med kvalificerade medarbetare. Pernilla betonade att mer kapacitet på Södra stambanan behövs för att säkra pendlingsbehoven.

          Regionrådet Anna Jähnke,Region Skåne redovisade kapacitetsbelastningen på Södra stambanan i nuläget och att belastningen kommer att fortsätta att öka så att viktig pendlingstrafik kommer att påverkas negativt.
          Region Skåne och berörda kommuner är helt eniga om utbyggnaden av 2 nya spår mellan Lund och Hässleholm behövs för att stärka kapaciteten för både pendling och godstrafik, som redovisats i ett nyligen undertecknat positionspapper.
          Regeringens oklara uppdrag till Trafikverket att se över kapacietsförtärkningen mellan Lund-Hässleholm riskerar att försena projektet och medverka till ökade kostnader. Regeringen borde förtydliga uppdraget så att Trafikverket bygger vidare på den genomlysning som regionen och kommunerna gjort och som i större utsträckning följer den befintliga sträckningen av Södra stambanan. I den efterföljande debatten framkom ett strakt stöd från riksdagsledamöterna att klarare uppdrag behövs till Trafikverket och att arbetet snabbas upp. Föreslogs att det bildas en grupp inom riksdagen för att påverka regeringen.


          Här kan du se Positionspaper för utbyggnad Lund – Hässleholm

          Sven Landelius,tidigare VD för Öresundsbron redovisade det pågående arbetet i Danmark och Tyskland på Fehmarn bält. En investering på 150 miljarder sek och som blir färdig 2029,dvs om 7 år! Redovisades att trafiken med godståg på den nya förbindelsen kommer att öka mycket starkt. Förbindelsen minskar väsentligt restiden för godtågen jämfört med nuvarande sträcka över Jylland.
          Redovisas att på Öresundsbron räcker kapaciteten minst till 2050,den trånga sektorn är landanslutningarna på respektive sida. Danmark bygger bort dessa hinder nu medan Sverige ligger långt efter.

          Redovisas också erfarenhet av att genomföra stora projekt på ett effektivt sätt med god kostnadskontroll. se Öresundsbron,Citytunneln och de danska exemplen.
          Det som krävs är en politiskt vilja och att det ges möjligheter till genomförande.
          För det behövs
          -en samlad organistion för planering, projektering, byggande och idrifttagande
          -en organisation med tydligt uppdrag,hög kompetens och tryggad finansiering(i nuvarande infrastrukturplan finns 16 mdr kr)
          -skapa god samverkan med Region Skåne och berörda kommuner.


          Här kan du se bildspelet för riksdagsseminariet

          Från medlemsmötet den 18 november

            Trafikutsikter på Södra stambanan
            Patrik Sterky, Kreera redovisade vår studie över trafikens utveckling på Södra stambanan fram till 2030 samt konsekvenserna för tågtrafiken beroende på kapacitetsbegränsningar i infrastrukturen.

            Det behövs närtidssatsningar för att öka kapaciteten i väntan på att de större projekten som Lund – Hässleholm blir klara.


            Klicka bilden för att förstora

            Ny regering – hur påverkas infrastrukturplanen 2022 – 2033?

            Den nya regeringen har aviserat en förändrad syn på utvecklingen av nya stambanor som var en stor del av den tidigare regeringens beslut i infraplanen 2022-2033.

            En motion inlämnad av de 4 partierna i regeringsunderlaget aviserar att man skall säga nej till höghastighetsjärnväg.


            Klicka bilden för att läsa motion

            I regeringens förslag till budget har även detta utvecklats.

            En av undertecknarna av motionen, riksdagsledamot Maria Stockhaus (M) medverkar via länk och redovisar bakgrunden till ställningstagandet. En översyn av de tre projekten, Ostlänken, Lund – Hässleholm och Göteborg – Borås kommer att genomföras. Tidplanen är ej fastställd för detta arbete. Maria påpekar att behovet av kapacitetsförstärkning finns kvar men utbyggnaden kan förändras.

            Fehmarn bältförbindelsen – hur går det med utbyggnaden
            Fehmarn bältförbindelsen har i olika sammanhang redovisats som en viktig faktor som på verkar trafiken på Södra stambanan. För att få en konkret bild av bygget av förbindelsen redovisar Concrete manager Ulf Jönsson Femern A/S bakgrunden och det pågående arbetet, Verksamheten är i full gång och första tunnelelementet är beräknat att vara färdig i början på 2023. Därefter ökar takten i genomförandet i det stora fabriker som nu byggs på den danska sidan.

            Ulf redovisar att projektet är gigantiskt till utförande och omfattning. Vikten av en stark, kompetent organisation och klar finansiering är avgörande för dessa stora projekt. Viktig erfarenhet har tagits från Öresundsbron och Citytunneln i Malmö. Även om det har varit motstånd i Sverige för att genomföra denna typ av organisation är det viktigt att ta till vara dessa erfarenheter för andra stora projekt typ Lund –Hässleholm.


            Klicka bilden för att läsa

            Fehmarn bält är klar 2029 för trafik.

            Södra stambanan 2035

            Redovisas det påbörjade arbetet för att göra Södra stambanan konkurrenskraftig för ökad gods och pendeltrafik.

            Genomlysningen ny stambana Hässleholm-Lund

              Region Skåne har i samverkan med kommunerna,Lund,Eslöv,Höör och Hässleholm.
              Rapporten har beställts av Region Skåne för att besvara viktiga frågor som lyfts av berörda kommuner under Trafikverkets pågående lokaliseringsutredning gällande ny stambana i Skåne.
              Utgångspunkten vad gäller inverkan och barriäreffekter har varit att minimera intrång i orörda områden, värdefull jordbruksmark och natur. Ur transporthänseende har utgångspunkten varit dels att centrala stationslägen i Hässleholm och Lund är en förutsättning för att kunna utveckla och stärka det regionala tågresandet, dels att den nya stambanan också ska ge kortare restider och bidra till att binda samman Skåne och Sydsverige.

              Rapporten visar att det är möjligt att finna en bättre lösning som andra uppfyller viktig krav på kapacitet och restider.

              stambanan.com är positiva till resultaten i studien ochdessa bör därför ligga till grund för det fortsatta arbetet.


              Klicka bilden för att se presentation

              Trafikutsikter på Södra stambanan

                stambanan.com har tagit fram en studie som beskiver trafiksituationen på Södra stambanan fram till 2030.

                Södra stambanan är Sveriges enskilt viktigaste stråk för järnvägstransporter. Mer än 50% av alla tåg i Sverige utnyttjar någon del av Södra stambanan.

                Kapacitetsbelastningen är mycket hård på sträckorna Lund-Hässleholm och Hässleholm-Alvesta.
                Persontrafikbolagen vill därutöver öka trafiken. SJ har beställt 25 nya snabbtåg och planerar att utöka trafiken på Södra stambanan.Skånetrafiken planerar utökning av regioanltrafiken i tågstrategin.
                Godtrafiken förväntas öka särskilt när Fehmarn Bältförbindelsen öppnar 2029. EU har också krävt att de reserveras två godskanaler per timme.

                Detta leder till ökad trängsel på banan och kan innebära att befintliga regionala tågförbindelser tvingas utgå.

                Vad kan göras?

                närtidssastningar

                förbättrat underhållet
                förlänga mötesstationer
                nya förbigångsspår

                åtgärder efter 2030

                tidigarelägg projektet Lund-Hässleholm
                dubbelspår Hässleholm-Kristianstad för ökad regionaltrafik  Hässleholm-Lund
                planera för ytterligare spår redan nu för nästa flaskhals Hässleholm-Alvesta

                 


                Klicka bilden för att se broschyr

                Från medlemsmötet den 1 april

                  Aktuellt från kommande Infrastrukturplan samt kontakter med Infrastrukturminister Thomas Eneroth

                  Redovisades vårt remissyttrande på Trafikverkets förslag till Infrastrukturplan 2022-2033.

                  Vidare redovisades mötet med Infrastrukturminister Thomas Eneroth. Vid mötet underströks vikten av den gemensamma Skånebilden för utbyggnaden av Lund-Hässleholm.

                  Vidare underströk Thomas Eneroth kraftfullt vikten av nära samverkan med kommunerna, Region Skåne och Trafikverket när det gäller utbyggnaden av den nya banan liksom möjligheterna att använda industriell utbyggnad för ett snabbare genomförande och samtidigt minska kostnadsfördyringen för investeringar i infrastrukturen.


                  Klicka bilden för att se presentation

                   

                  SJs planer för Södra stambanan – nya tåg kommer 2026

                  Petter Essén, SJ chef för Fordon och Trafik redovisade SJs utveckling under pandemin då resandet kraftfullt minskade. Därefter har resandet på nytt ökat. SJ har beslutat att satsa på en utbyggnad av trafiken för att möta den förväntade positiva utvecklingen för persontrafiken. X 2000 tågen genomgår en stor upprustning och 25 nya snabbtåg skall börja levereras 2025/2026. Dessa tåg kan köra i 250 km/tim.

                  Trafiken på Södra stambanan kommer att öka kraftigt både med fler avgångar men också genom att fler platser erbjuds på befintliga avgångar.

                  Konstateras att Ostlänken och Göteborg-Borås byggs ut för en hastighet på 250 km/ timme. Då ytterligare sträckor kan byggas ut för samma hastighet är det tveksamt om det finns underlag för att investera i fordon som har högre hastighets då kostnader för inköp och underhåll ökar kraftigt. Även sträckor i Danmark och Tyskland som anknyter till Fehmarn bältförbindelsen har en högsta hastighet på 250 km/t.


                  Klicka bilden för att se dokument

                   

                  Trafikverket och industriell byggteknik för nya banor/snabbare genomförande och till lägre kostnad.

                  Peter Uneklint, Trafikverket som ansvarar för bland annat ny industriell utbyggnad av järnvägen, redovisade möjligheterna och effekterna för en modern utbyggnad av infrastrukturen.

                  Potentialen för att bryta den negativa kostnadsutvecklingen är stor med den nya tekniken, en starkare kostnadskontroll är möjlig, liksom en förenkling av entreprenaden. Kostnadsminskningen jämfört med traditionell utbyggnad kan uppgå till mer än 20%

                  Visas också att utbyggnaden kan snabbas upp väsentligt.

                  Utbyggnaden av Lund-Hässleholm är ett bra exempel för industriell utbyggnad.


                  Klicka bilden för att se dokument

                   

                  Ny bana Lund – Hässleholm, Region Skåne och kommunernas genomlysning.

                  Martin Risberg, Region Skåne redovisade det pågående arbete med en genomlysning av utbyggnaden Lund-Hässleholm som tar upp frågeställningar som saknas i Trafikverkets arbete.

                  Två alternativ diskuteras, dels en fyrspårslösning, dels en lösning som ger en bättre utbyggnad och samtidigt minskar intrånget i naturen. Restiden blir jämförbar med Trafikverkets förslag då längden på utbyggnaden är kortare.

                  Den politiska förankringen fortsätter.