Den 22 mars hade stambanan ett välbesökt medlemsmöte med 40 deltagare. Mötesordförande Gusten Mårtensson hälsade välkommen
Infrastrukturplanen
Göran Svärd, redovisar regeringens beslut att lägga tillbaka utbyggnaden av Lund–Hässleholm i nuvarande plan 2022–2033 med oförändrad finansiering dvs 16 miljarder i den gällande planen och totalt 28 miljarder för hela projektet, dock tillkommer ett antal mindre projekt som också skall ingå. Södra stambanans betydelse och utveckling har nu kommit i fokus med regeringens nya ställningstagande.
Trafikverkets inriktningsunderlag har redovisats som en del i arbetet med nästa infrastrukturplan 2026-2037. Trafikverket understryker behovet av utökat underhåll för järnvägen samt ett nytt signalsystem. Detta tillsammans med att genomföra beslutade projekt i nuvarande plan kräver en utökad ram med 15%, dvs 1100 miljarder kronor i 2023 års prisnivå. Skall ytterligare objekt läggas till så behövs ramen utökas med 20%.
Klicka på bilden för att läsa underlaget
Vårt remissvar till regeringen redovisas. Vi föreslår en ökad ram med 15% och en bättre kostnadskontroll. Vi hänvisar till erfarenheter från andra större projekt, tex Norrbotniabanan och Öresundsbron med ny byggteknik, effektivare organisation och en alternativ finansieringsmodell.
Klicka på bilden för att läsa remissvaret
Acceptansstudie Lund–Hässleholm – Region Skåne
Regionrådet Anna Jähnke, Region Skåne redovisade den politiska bakgrunden till den pågående acceptansstudien för Lund-Hässleholm. Det är viktigt att berörda kommuner och regionen arbetar för en gemensam bild av hur utbyggnaden skall ske för att snabbare kunna genomföra utbyggnaden. Risken är annars att projektet försenas. Anna hänvisar också till det tidigare arbetet med Genomlysningen som gjorts gemensamt.
Klicka på bilden för att läsa studien
Södra stambanan – snabbare och effektivare utbyggnad
Patrik Sterky, Kreera redovisar uppdraget från stambanan.com om en snabbare och effektivare utbyggnad med industriellt byggande med utgångspunkt för Lund–Hässleholm.
Trafikverket har genom ett GD-beslut bestämt att standardiserat byggande skall tillämpas i all Trafikverkets projekt. Landbrokonceptet, som utvecklats i samverkan med Trafikverket, är ett standardiserat och industriellt koncept.
Fördelar med Landbroar
-minskat ingrepp i naturen
-förenklad planeringsprocess, kortare projekteringstid
-bättre kostnadskontroll
-minskad barriäreffekt
-minskad påverkan av drivsnö
-förbättrad bullersituation för närboende
Beräknad byggtid för Lund-Hässleholm är 5-6 år, vilket är en förkortning jämfört med traditionellt byggande.
Viktigt att Landbrokonceptet används tidigt i planeringsprocessen för att få ett effektivt slutresultat.
Klicka på bilden för att läsa broschyren
Erfarenheter av utbyggnader från andra stora projekt
Per Olof Lingwall, Cloling AB har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en studie av Botniabanans utbyggnad. Botniabanan är en del av järnvägen mellan Sundsvall och Umeå. Botniabanan är 190 km lång och byggdes av ett särskilt bolag, delägt av staten och kommunerna, mellan 2000 och 2010. Projektet beslutades av regeringen 1996.
Finansieringen skedde genom lån som återbetalas via infrastrukturplanen fram till 2050.
Botniabanan AB ansvarar för att bygga järnvägen och ta upp de lån som behövs för att genomföra bygget.
Banverket gör förstudier och järnvägsutredningar.
Slutsatser
-stark lokal och regional förankring
-effektivt genomförande, fokus på tidsplanen och budget
-fokuserad organisation
-ändamålsenlig lånefinansiering
-bra samarbete mellan staten och projektbolaget
Botniabanan är en intressant modell för att organisera stora infrastrukturprojekt.
Klicka på bilden för att läsa presentationen
Klicka på bilden för att läsa rapporten
Redovisas också pågående arbete i Norrbotten på stora infrastrukturprojekt som drivs av Trafikverket.
-Dels ser man över sitt interna arbete för att effektivisera och förkorta planeringen.
-Dels ser man över möjligheter att tidigarelägga projekten med alternativa finansieringsmodeller vilket ses som en viktig förutsättning.
Vidare planerar man att använda ny industriell byggteknik för bättre kostnadskontroll och snabbare utbyggnad.
Vår slutsats av dessa exempel är att det finns goda möjligheter att tillämpa dessa erfarenheter på utbyggnaden av Lund-Hässleholm och vidare till Alvesta.
Klicka på bilden för att läsa dokumentet