Infrastrukturministern vill skynda på snabbtågen genom Skåne/Sydsvenskan 9 mars
Klicka på bilden för att läsa hela artikeln
IKEA kräver förbättringar omgående i trafik och infrastruktur
Klicka på bilden för att läsa hela artikeln som PDF.
Nya infrastrukturplanen 2018-2029 är beslutad – vad innebär det för Södra stambanan?
stambanan.com har tagit fram en ny rapport ” Status Södra stambanan efter Nationell plan 2018-2029″. Rapporten visar på de viktiga kapacitetsökningarna genom nya spår Linköping-Stockholm och Lund -Hässleholm. Samtidigt sker en stor utbyggnad i Danmark och Tyskland på 120 miljarder kr som blir färdig 2030 och kommer att öka trycket på Södra stambanan då de planerade utbyggnaderna i Sverige blir klara 2033/2035/2040.
Senaste nytt/Den nytillträdda regeringen kommer att fullfölja den nationella planen 2018-2029 enligt fyrpartiöverenskommelsen.
stambanan.com på Trafikforum 2019
stambanan.com väckte stort intresse för förslaget att snabbare bygga ut Södra stambanan, här är det Radio Östergötland som intervjuare samordnaren Göran Svärd.
Medlemsmötet i Hässleholm den 26 oktober 2018
Vad finns med i den nationella infrastrukturplanen 2018-2029 för Södra stambanan.
Trafikverket har tagit fram en redovisning av satsningarna på Södra stambanan 2018–2029.
De största satsningarna är,
– Malmö-Lund 4-spår, färdig 2024 kostnad 5,4 md kr
– Ostlänken, Linköping-Järna två nya spår, färdig 2033 kostnad 54 md kr
– Lund-Hässleholm två nya spår, påbörjas innan 2029 kostnad 16 md kr
– Triangelsspår Alvesta 2024–2029 kostnad 134 mkr
Sydostlänken, Älmhult-Karlshamn, 2024–2029, påverkar kapaciteten på Södra stambanan, kostnad 1,6 md kr
Vidare ingår ytterligare satsningar på Södra stambanan som ökat underhåll, nytt signalsystem (ERTMS) och eventuellt åtgärder för längre godståg.
Hur påverkas trafiken på Södra stambanan fram till 2030?
Patrik Sterky ger en första delredovisning av sitt uppdrag att redovisa effekterna av trafiken på Södra stambanan innan de stora utbyggnaderna på banan är klara.
Preliminärt visas att utbyggnaden av trafiken fortsätter på Södra stambanan, med ökad regionaltrafik samt ökad godstrafik då Fehmarn bält är klar 2028.
Efter utbyggnaden av två nya spår Lund-Hässleholm kvarstår kapacitetsbristen norr om Hässleholm på sträckan upp till Alvesta i första hand. Hässleholms station utgör också en stor osäkerhet kapacitetsmässigt
Effektivare underhåll på Södra stambanan så att tågen kommer fram i tid
Underhållet har länge varit eftersatt på Södra stambanan. I Infrastrukturplanen 2018–2029 ökar satsningen på underhåll och reinvesteringar.
Samtidigt effektiviserar Trafikverket samordningen av underhållet genom att en nationell samordnare utses för de viktigaste bandelarna i landet.
För Södra stambanan är Anders Jönsson utsedd som nationell samordnare och Anders ger en redovisning av organisationen och genomförande av planerade åtgärder 2018–2023.
Anders Jönsson, Trafikverket
SJs trafikplaner på Södra stambanan från 2019 fram till 2030, innan höghastighetsbanan är klar
SJ s affärsansvarige för Södra stambanan Petter Essén ger en redovisning av ett offensivt satsande SJ under den närmaste tiden då SJ ser en stor potential att få ett ökat resande.
SJ planerar för att erbjuda 50% fler platser på Södra stambanan med nya snabbtåg för 250 km/tim som levereras från 2024 samt genom en grundlig modernisering av befintliga X 2000.
De framtida åtgärderna på Södra stambanan och utbyggnaden av Fehmarn bält kommer att ge mycket goda möjligheter för resande till Hamburg.
Petter Essén, SJ AB
Hur går det med utbyggnaden av Ostlänken, Linköping-Stockholm, kan vi snabba upp arbetet?
Erik Söderberg, Region Östergötland ger en aktuell bild av utbyggnaden av Ostlänken.
Redovisas att redan nästa år försämras möjligheterna att köra Östgötapendeln med jämna avgångar för att säkerställa kapaciteten för fjärrtågen på Södra stambanan. Redan nu påverkar kapacitetsbristen på banan, möjligheterna att köra en effektiv regional trafik.
Östergötland är positiva till att arbetet med Ostlänken äntligen har startat.
Man anser att utbyggnaden bör skyndas på men accepterar även motvilligt att Trafikverket i sitt ställningstagande planerar att hastigheten på Ostlänken blir 250 km/t istället för 320 km/t.
Återstår att lösa genomfarten i Linköping liksom kopplingspunkt en mellan nya järnvägen och Södra stambanan söder om Linköping.
Erik Söderberg, Region Östergötland
Trafikverket har nu bestämt hur utbyggnaden skall ske av de 3 delar av en ny järnväg som ingår i den nationella infrastrukturplanen 2018-2029
Trafikverket har i ett positionspapper 2018-10-05 bestämt hur utbyggnaden skall ske när det gäller val av teknik och hastighet.
Det innebär att
– Lund-Hässleholm skall byggas ut med 320 km/tim
– Linköping-Stockholm(Ostlänken) 250 km/tim
– Göteborg – Borås 250 km/tim
samt att det fortsatta planeringsarbetet för övriga delar av en ny järnväg pausas (Linköping-Jönköping) eller genomförs ej.
Vi kommer att ta upp detta beslut på vårt medlemsmöte den 26 oktober i Hässleholm kl 10-12 och diskutera konsekvenserna .
Infrastrukturminister Tomas Eneroth möter stambanan.com i Hässleholm
Tomas Eneroth besökte Hässleholm den 5 september.
Ordförande i stambanan.com, Lena Wallentheim och samordnare ,Göran Svärd fick tillfälle att diskutera Södra stambanans utbyggnad med Infrastrukturministern.
Utbyggnaden av Södra stambanan i den nationella planen 2018-2029 med två nya spår Lund-Hässleholm och Ostlänken,Linköping-Stockholm är mycket viktiga.
Vi framförde behovet av en snabbare utbyggnad, då kapacitetsbristen på dessa bandelar är stor redan nu.
Förutsättningar för en snabbare utbyggnad av en ny stambana
Stambanan.com har tagit fram en ny rapport för en snabbare utbyggnad av en ny stambana. Rapporten har författats av Sven Landelius.
Regeringen har i den nationella planen 2018-2029 föreslagit en utbyggnad av två nya spår på sträckan Lund-Hässleholm och Linköping-Stockholm. Tyvärr är utbyggnadstakten långsam och projekten blir färdiga först mellan 2033-2035.
Slutsatsen i vår rapport är ,
- Ett så stort och omfattande projekt som nya stambanor för Sveriges höghastighetsjärnväg,byggs lämpligen ut i etapper;de som ger bäst resultat i form av effektivitet,kapacitetsförstärkning och restidsvinster byggs först
- En särskild organisation med hög kompetens bör ges uppdraget att förverkliga projektet
- Projektet måste få tillgång till de finansiella resurser som kommer att krävas för ett effektivt genomförande. Det gäller såväl totala belopp som tillgången till medel i den takt ett effektivt byggande kräver.
Klicka på bilden för att läsa broschyren som PDF
Regeringens förhandlingsunderlag för nya stambanan
Regeringen har nyligen släppt ett förhandlingsunderlag för kommande diskussionen med riksdagspartierna.
– Ett kostnadstak på 205 miljarder kr
– Ett färdigställande av projektet senast 2045
Samtidigt återstår ett antal väsentliga frågeställningar, finansiering, teknikval, hastighetsmål, projektorganisation, och etapputbyggnader under genomförandetiden.
I samband med detta har ett antal debattartiklar publicerats
”Snabba på med Lund – Hässleholm”, Kvällsposten 12 april
”Bygg nya banvallar snabbt och låna till investeringen” Dagens industri 16 april
”Vettigt att regionen betalar 3 miljarder för ny järnväg? Borås tidning 24 april
Höghastighetslinjer i Europa – Etappvis utbyggnad och trafikering
Stambanan.com har gett i uppdrag till Patrik Sterky,Kreera att göra en studie av utbyggnaden av höghastighetsbanor i Europa som ett underlag för den fortsatta diskussionen om ny stambana i Sverige. Slutsatsen i rapporten är följande,
– Konstateras att etapputbyggnader är det vanligaste sättet att bygga ut höghastighetsbanor i de europeiska länderna. Tiden mellan etapperna kan ibland variera stort.
– Det normala är att man först bygger ut de bandelar som ger störst nytta på restiden och kapaciteten.
– Vanligt är att man bygger etapper med olika hastighetsgränser och att höghastighetstågen även trafikerar på banor med lägre hastighet.
– Det innebär att man anskaffar höghastighetståg direkt när den första etappen är byggd.
– Det har blivit allt viktigare i Tyskland och andra länder att betona bra och effektiva restider med bra bytesmöjligheter istället för högsta möjliga tåghastighet.
– Man väljer olika byggteknik i Tyskland och Frankrike. I Tyskland väljer man att bygga med slabteknik, dvs spår i betong, för den lägre underhållskostnaden jämfört med spår i ballast.
