Den 17 november hade stambanan ett välbesökt digitalt medlemsmöte med 50 deltagare. Ordförande Lena Wallentheim hälsade välkommen.
Vad innebär regeringens beslut den 26 oktober för Södra stambanan.
Göran Svärd, redovisar regeringens beslut angående kapacitetsförstärkningar i Skåne. Beslutet är mycket positivt då projektet nu ingår i gällande plan 2022-2036 och att trafikstart skall som tidigare planerat ske 2035.
Klicka på bilden för att läsa beslutet
Södra stambanan – akuta utvecklingsbehov
Redovisas vårt senaste arbete ”Södra stambanan – behov av höjt utbyggnadstempo. av Patrik Sterky, Kreera.
Kapacitetsbelastning på Södra stambanan upp till Alvesta är mycket hög samtidigt som persontrafiken och godstrafiken förväntas öka i den nära framtiden. Eus ”Fit for 55” kommer också att öka trycket på järnvägen. Regeringsbeslutet att bygga två nya spår Lund-Hässleholm är mycket positivt.
Klicka på bilden för att läsa broschyren
Ny byggteknik innebär snabbare genomförande till lägre kostnader – Trafikverkets pågående arbete
Christian Ljungdahl, Trafikverket redovisade det pågående arbetet inom Trafikverket att öka standardiserandet för att bygga järnväg. Det gäller både vanliga broar och systemet för landbroar. Resultatet är att det är både mer ekonomiskt och snabbare att bygga standardiserat.
Arbetssättet skall införas när nya projekt skall byggas. Det är viktigt att komma in tidigare i processen för att få full effekt av ett billigare och snabbare sätt att bygga järnväg.
Klicka på bilden för att läsa presentationen
Kapacitetsanalys för södra Sveriges järnvägssystem, Trafikverkets nya utredning
Lennart Lennefors och Martin Darelid, Trafikverket redovisade den pågående analysen för att förstärka kapaciteten för järnvägen i södra Sverige. Trafikverket skall analyser brister och föreslå åtgärder för att möta dessa brister.
Södra stambanan visar stora kapacitetsutmaningar. Bristerna kvarstår även efter planerade åtgärder genomförs. Godstrafiken har fått ökad transporttid och punktligheten för långväga persontrafik kommer att vara låg.
Analysen pågår under 2024 och skall redovisas hösten 2024.
Klicka på bilden för att läsa presentationen
Den danska infrastrukturplaneringen, vad kan vi lära av den.
Andres Jönsson har tidigare arbetet både i Trafikverket men också i det danska Trafikministeriet. Under senaste tiden har det danska sättet att planera och genomföra stora infrastrukturprojekt uppmärksammats.
Grunden är breda politiska överenskommelser om infrastrukturen som resulterar i en anläggningslagjämfört med 12 årsplanering i Sverige.
Exempel Infrastrukturplan 2035 är ett politiskt avtal på 15 sidor, projektöversikt 19 sidor och ekonomisk översikt på 2 sidor.
Stark central koppling till Trafikministeriet och hög kompetens.
Halvårs statusrapportering till Folketinget (riksdagen)
Klicka på bilden för att läsa presentationen
Öresundsbron/Fehmarnbält förbindelsen, hur påverkar kapaciteten och hur ser lösningarna ut.
Linus Eriksson, VD Öresundsbron redovisar exempel på genomförande och finansiering för större infrastrukturprojekt.
Grundproblemet är brist på kapacitet i järnvägssystemet.
För Öresundsbron finns kapacitet till minst 2050 brister finns i landanslutningarnas kapacitet.
Godstrafiken med tåg minskar just nu på Öresundsbron medan lastbilstrafiken ökar markant.
Lund-Hässleholm har den största kapacitetsbristen men även vidare mot Alvesta är framkomligheten låg.
Bangårdskapaciteten behöver förstärkas och även Lund C och Hässleholm C behöver förstärkas.
Slutsats
1) Bra beslut av Regeringen 26 oktober
2) Förhandla med berörda kommuner och tillsätt en ”task force” med branschen för snabbare och effektivare genomförande!
3) Utred bangårdskapaciteten Malmö/Syd
4) Bygg ut hårt belastade enkelspår till dubbelspår för bättre systempunktlighet
5) Möjliggör 830 m långa godståg till Hallsberg
6) Ta beslut som omfattar hela stråk så att flaskhalsarna inte bara flyttas i systemet.
Klicka på bilden för att läsa presentationen