Infrastrukturplanen 2026 – 2037

Redovisning av regeringens proposition med de ekonomiska ramarna och inriktningen för perioden 2026 – 2037.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Regeringen föreslår att nya former för finansiering och genomförande skall prövas för att effektivisera utbyggnaden av infrastrukturen vilket vi också föreslår i förslaget till ”Pilotprojekt Lund-Hässleholm”. Intäkter från Öresundsbron skall också kunna användas i Öresundsregionen från 2029. Konstateras att det ej får innebära att dessa medel ersätter statens ansvar för utbyggnaden av beslutade projekt.

Även om enskilda objekt ej hanteras i propositionen är det viktigt att redovisa våra utgångspunkter i det fortsatta arbetet.

Acceptstudie Lund – Hässleholm – kommunerna och regionen överens om förutsättningarna

Martin Risberg, Region Skåne redovisar Acceptstudien där kommunerna Malmö, Lund, Eslöv, Höör, Hässleholm och Region Skåne är överens om förutsättningarna för två nya spår Lund – Hässleholm. Detta är en mycket viktig del för ett snabbare och effektivare genomförande av utbyggnaden av två nya spår Lund – Hässleholm. Kommunerna och regionen skall ej sitta på läktaren, utan skall medverka mycket när projektet.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Södra stambanan – Pilotprojekt för en snabbare och effektivare utbyggnad av Lund – Hässleholm

Med erfarenheter från liknade stora infrastrukturprojekt I Sverige, Danmark och Norge har vi tagit fram ett förslag till snabbare och effektivare genomförande.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

I efterföljande diskussion redovisades ett starkt stöd för en snabbare utbyggnad av Lund –Hässleholm enligt förslaget till Pilotprojekt. Utbyggnaden kan ske snabbare med större kostnadskontroll och nära samverkan med kommunerna och regionen.

Öresundsbron och landanslutningarna

Linus Eriksson, vd Öresundsbron redovisar vikten av se hela järnvägssystemet Hamburg – Danmark och vidare in i Sverige via Södra stambanan.

Det satsas mer än 150 miljarder kr på infrastrukturen i Danmark och Tyskland och det kommer att vara färdigt 2029 eller strax därefter. Sverige och Södra stambanan riskerar att få stora transportproblem med den långsamma utbyggnaden av kapaciteten som redovisats. Öresundsbron kapacitet räcker till minst 2050.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Slutsatsen är att Lund – Hässleholm måste byggas ut snabbare.

Kapacitetsanalys för södra Sverige/Södra stambanan Trafikverkets utredning

Martin Darelid, Trafikverket redovisar rapporten Kapacitetsanalys södra Sverige.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Kapacitetsanalys för södra Sveriges järnvägssystem

Lennart Lennefors och Martin Darelid, Trafikverkets redovisar det pågående arbetet med Kapacitetsanalys södra Sveriges järnvägssystem. Arbetet berör i hög grad Södra stambanan.

Analysen bygger på:

• År 2024/ Nuläge
• År 2030/förbindelsen Fehmarn bält färdigställd
• År 2045/kommande basprognos
• År 2050/utblick

Konstateras att Södra stambanan har stora kapacitetsutmaningar som påverkar punktligheten och transporttiderna.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Hur påverkas trafiken innan Lund – Hässleholm blir utbyggt

Patrik Sterky har på vårt uppdrag studerat effekterna på trafiken beroende på utvecklingen av kapacitetsbristen på sträckan Lund – Hässleholm.
Den ökade belastningen på bansträckningen kommer troligen att innebära:
– att gångtiderna kommer att förlängas för Pågatågen.
– att tåg som inte ryms på banan ställs in, troligen Pågatåg eller insatståg typ Pågatåg express till Älmhult.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Trafikverket Syd – Lund – Hässleholm mm

Anna Wildt-Person är ny regional direktör för Trafikverkets Södra region. Regionindelningen har ändrats och södra regionen innefattar nu Skåne, Blekinge och Kronoberg. Anna redovisar det pågående arbetet i den gällande planen enligt regeringens nya beslut och arbetet inför den kommande planen.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

I efterföljande diskussion konstateras att färdigställandet till 2048 är ett alltför utdraget tidsperspektiv med svåra kapacitetseffekter för tågtrafiken.

Effektivare organisation och finansiering av Lund – Hässleholm – Alvesta /en första delrapport

Sven Landelius som arbetar på vårt uppdrag med att ta fram ett konkret förslag på snabbare utbyggnad av Lund – Hässleholm med utsikt mot Alvesta.

Arbetet pågår i samverkan med ett flertal intressenter, näringslivet, regioner/kommuner och hantering av miljöprövningen.

Grundläggande är att projektet har en särskild organisation med säkerställd finansiering och att en nära samverkan med region och kommuner sker löpande. Organisationen skall ha ansvaret för planering, projektering, byggande och iordningställande av projektet. Ett slutförslag kommer att finnas i början på sommaren.

Ledningsgruppen ställer sig bakom arbetets inriktning.

Kommande möten

Ett riksdagsseminarium är bestämt till den 18 september kl. 11 – 13 med inslag från dagens redovisningar och från näringslivet.

Den 22 mars hade stambanan ett välbesökt medlemsmöte med 40 deltagare. Mötesordförande Gusten Mårtensson hälsade välkommen

Infrastrukturplanen
Göran Svärd, redovisar regeringens beslut att lägga tillbaka utbyggnaden av Lund–Hässleholm i nuvarande plan 2022–2033 med oförändrad finansiering dvs 16 miljarder i den gällande planen och totalt 28 miljarder för hela projektet, dock tillkommer ett antal mindre projekt som också skall ingå. Södra stambanans betydelse och utveckling har nu kommit i fokus med regeringens nya ställningstagande.

Trafikverkets inriktningsunderlag har redovisats som en del i arbetet med nästa infrastrukturplan 2026-2037. Trafikverket understryker behovet av utökat underhåll för järnvägen samt ett nytt signalsystem. Detta tillsammans med att genomföra beslutade projekt i nuvarande plan kräver en utökad ram med 15%, dvs 1100 miljarder kronor i 2023 års prisnivå. Skall ytterligare objekt läggas till så behövs ramen utökas med 20%.

Klicka på bilden för att läsa underlaget

Vårt remissvar till regeringen redovisas. Vi föreslår en ökad ram med 15% och en bättre kostnadskontroll. Vi hänvisar till erfarenheter från andra större projekt, tex Norrbotniabanan och Öresundsbron med ny byggteknik, effektivare organisation och en alternativ finansieringsmodell.

Klicka på bilden för att läsa remissvaret

Acceptansstudie Lund–Hässleholm – Region Skåne

Regionrådet Anna Jähnke, Region Skåne redovisade den politiska bakgrunden till den pågående acceptansstudien för Lund-Hässleholm. Det är viktigt att berörda kommuner och regionen arbetar för en gemensam bild av hur utbyggnaden skall ske för att snabbare kunna genomföra utbyggnaden. Risken är annars att projektet försenas. Anna hänvisar också till det tidigare arbetet med Genomlysningen som gjorts gemensamt.

Klicka på bilden för att läsa studien

Södra stambanan – snabbare och effektivare utbyggnad

Patrik Sterky, Kreera redovisar uppdraget från stambanan.com om en snabbare och effektivare utbyggnad med industriellt byggande med utgångspunkt för Lund–Hässleholm.

Trafikverket har genom ett GD-beslut bestämt att standardiserat byggande skall tillämpas i all Trafikverkets projekt. Landbrokonceptet, som utvecklats i samverkan med Trafikverket, är ett standardiserat och industriellt koncept.

Fördelar med Landbroar
 -minskat ingrepp i naturen
-förenklad planeringsprocess, kortare projekteringstid
-bättre kostnadskontroll
-minskad barriäreffekt
-minskad påverkan av drivsnö
-förbättrad bullersituation för närboende

Beräknad byggtid för Lund-Hässleholm är 5-6 år, vilket är en förkortning jämfört med traditionellt byggande.

Viktigt att Landbrokonceptet används tidigt i planeringsprocessen för att få ett effektivt slutresultat.

Klicka på bilden för att läsa broschyren

Erfarenheter av utbyggnader från andra stora projekt

Per Olof Lingwall, Cloling AB har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en studie  av Botniabanans utbyggnad. Botniabanan är en del av järnvägen mellan Sundsvall och Umeå. Botniabanan är 190 km lång och byggdes av ett särskilt bolag, delägt av staten och kommunerna, mellan 2000 och 2010. Projektet beslutades av regeringen 1996.

Finansieringen skedde genom lån som återbetalas via infrastrukturplanen fram till 2050.

Botniabanan AB ansvarar för att bygga järnvägen och ta upp de lån som behövs för att genomföra bygget.

Banverket gör förstudier och järnvägsutredningar.

Slutsatser
-stark lokal och regional förankring
-effektivt genomförande, fokus på tidsplanen och budget
-fokuserad organisation
-ändamålsenlig lånefinansiering
-bra samarbete mellan staten och projektbolaget

Botniabanan är en intressant modell för att organisera stora infrastrukturprojekt.

Klicka på bilden för att läsa presentationen

Klicka på bilden för att läsa rapporten

Redovisas också pågående arbete i Norrbotten på stora infrastrukturprojekt som drivs av Trafikverket.

-Dels ser man över sitt interna arbete för att effektivisera och förkorta planeringen.
-Dels ser man över möjligheter att tidigarelägga projekten med alternativa finansieringsmodeller vilket ses som en viktig förutsättning.

Vidare planerar man att använda ny industriell byggteknik för bättre kostnadskontroll och snabbare utbyggnad.

Vår slutsats av dessa exempel är att det finns goda möjligheter att tillämpa dessa erfarenheter på utbyggnaden av Lund-Hässleholm och vidare till Alvesta.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet