Infrastrukturplanen 2026 – 2037

Redovisning av regeringens proposition med de ekonomiska ramarna och inriktningen för perioden 2026 – 2037.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Regeringen föreslår att nya former för finansiering och genomförande skall prövas för att effektivisera utbyggnaden av infrastrukturen vilket vi också föreslår i förslaget till ”Pilotprojekt Lund-Hässleholm”. Intäkter från Öresundsbron skall också kunna användas i Öresundsregionen från 2029. Konstateras att det ej får innebära att dessa medel ersätter statens ansvar för utbyggnaden av beslutade projekt.

Även om enskilda objekt ej hanteras i propositionen är det viktigt att redovisa våra utgångspunkter i det fortsatta arbetet.

Acceptstudie Lund – Hässleholm – kommunerna och regionen överens om förutsättningarna

Martin Risberg, Region Skåne redovisar Acceptstudien där kommunerna Malmö, Lund, Eslöv, Höör, Hässleholm och Region Skåne är överens om förutsättningarna för två nya spår Lund – Hässleholm. Detta är en mycket viktig del för ett snabbare och effektivare genomförande av utbyggnaden av två nya spår Lund – Hässleholm. Kommunerna och regionen skall ej sitta på läktaren, utan skall medverka mycket när projektet.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Södra stambanan – Pilotprojekt för en snabbare och effektivare utbyggnad av Lund – Hässleholm

Med erfarenheter från liknade stora infrastrukturprojekt I Sverige, Danmark och Norge har vi tagit fram ett förslag till snabbare och effektivare genomförande.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

I efterföljande diskussion redovisades ett starkt stöd för en snabbare utbyggnad av Lund –Hässleholm enligt förslaget till Pilotprojekt. Utbyggnaden kan ske snabbare med större kostnadskontroll och nära samverkan med kommunerna och regionen.

Öresundsbron och landanslutningarna

Linus Eriksson, vd Öresundsbron redovisar vikten av se hela järnvägssystemet Hamburg – Danmark och vidare in i Sverige via Södra stambanan.

Det satsas mer än 150 miljarder kr på infrastrukturen i Danmark och Tyskland och det kommer att vara färdigt 2029 eller strax därefter. Sverige och Södra stambanan riskerar att få stora transportproblem med den långsamma utbyggnaden av kapaciteten som redovisats. Öresundsbron kapacitet räcker till minst 2050.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Slutsatsen är att Lund – Hässleholm måste byggas ut snabbare.

Kapacitetsanalys för södra Sverige/Södra stambanan Trafikverkets utredning

Martin Darelid, Trafikverket redovisar rapporten Kapacitetsanalys södra Sverige.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Kapacitetsanalys för södra Sveriges järnvägssystem

Lennart Lennefors och Martin Darelid, Trafikverkets redovisar det pågående arbetet med Kapacitetsanalys södra Sveriges järnvägssystem. Arbetet berör i hög grad Södra stambanan.

Analysen bygger på:

• År 2024/ Nuläge
• År 2030/förbindelsen Fehmarn bält färdigställd
• År 2045/kommande basprognos
• År 2050/utblick

Konstateras att Södra stambanan har stora kapacitetsutmaningar som påverkar punktligheten och transporttiderna.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Hur påverkas trafiken innan Lund – Hässleholm blir utbyggt

Patrik Sterky har på vårt uppdrag studerat effekterna på trafiken beroende på utvecklingen av kapacitetsbristen på sträckan Lund – Hässleholm.
Den ökade belastningen på bansträckningen kommer troligen att innebära:
– att gångtiderna kommer att förlängas för Pågatågen.
– att tåg som inte ryms på banan ställs in, troligen Pågatåg eller insatståg typ Pågatåg express till Älmhult.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Trafikverket Syd – Lund – Hässleholm mm

Anna Wildt-Person är ny regional direktör för Trafikverkets Södra region. Regionindelningen har ändrats och södra regionen innefattar nu Skåne, Blekinge och Kronoberg. Anna redovisar det pågående arbetet i den gällande planen enligt regeringens nya beslut och arbetet inför den kommande planen.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

I efterföljande diskussion konstateras att färdigställandet till 2048 är ett alltför utdraget tidsperspektiv med svåra kapacitetseffekter för tågtrafiken.

Effektivare organisation och finansiering av Lund – Hässleholm – Alvesta /en första delrapport

Sven Landelius som arbetar på vårt uppdrag med att ta fram ett konkret förslag på snabbare utbyggnad av Lund – Hässleholm med utsikt mot Alvesta.

Arbetet pågår i samverkan med ett flertal intressenter, näringslivet, regioner/kommuner och hantering av miljöprövningen.

Grundläggande är att projektet har en särskild organisation med säkerställd finansiering och att en nära samverkan med region och kommuner sker löpande. Organisationen skall ha ansvaret för planering, projektering, byggande och iordningställande av projektet. Ett slutförslag kommer att finnas i början på sommaren.

Ledningsgruppen ställer sig bakom arbetets inriktning.

Kommande möten

Ett riksdagsseminarium är bestämt till den 18 september kl. 11 – 13 med inslag från dagens redovisningar och från näringslivet.

Den 22 mars hade stambanan ett välbesökt medlemsmöte med 40 deltagare. Mötesordförande Gusten Mårtensson hälsade välkommen

Infrastrukturplanen
Göran Svärd, redovisar regeringens beslut att lägga tillbaka utbyggnaden av Lund–Hässleholm i nuvarande plan 2022–2033 med oförändrad finansiering dvs 16 miljarder i den gällande planen och totalt 28 miljarder för hela projektet, dock tillkommer ett antal mindre projekt som också skall ingå. Södra stambanans betydelse och utveckling har nu kommit i fokus med regeringens nya ställningstagande.

Trafikverkets inriktningsunderlag har redovisats som en del i arbetet med nästa infrastrukturplan 2026-2037. Trafikverket understryker behovet av utökat underhåll för järnvägen samt ett nytt signalsystem. Detta tillsammans med att genomföra beslutade projekt i nuvarande plan kräver en utökad ram med 15%, dvs 1100 miljarder kronor i 2023 års prisnivå. Skall ytterligare objekt läggas till så behövs ramen utökas med 20%.

Klicka på bilden för att läsa underlaget

Vårt remissvar till regeringen redovisas. Vi föreslår en ökad ram med 15% och en bättre kostnadskontroll. Vi hänvisar till erfarenheter från andra större projekt, tex Norrbotniabanan och Öresundsbron med ny byggteknik, effektivare organisation och en alternativ finansieringsmodell.

Klicka på bilden för att läsa remissvaret

Acceptansstudie Lund–Hässleholm – Region Skåne

Regionrådet Anna Jähnke, Region Skåne redovisade den politiska bakgrunden till den pågående acceptansstudien för Lund-Hässleholm. Det är viktigt att berörda kommuner och regionen arbetar för en gemensam bild av hur utbyggnaden skall ske för att snabbare kunna genomföra utbyggnaden. Risken är annars att projektet försenas. Anna hänvisar också till det tidigare arbetet med Genomlysningen som gjorts gemensamt.

Klicka på bilden för att läsa studien

Södra stambanan – snabbare och effektivare utbyggnad

Patrik Sterky, Kreera redovisar uppdraget från stambanan.com om en snabbare och effektivare utbyggnad med industriellt byggande med utgångspunkt för Lund–Hässleholm.

Trafikverket har genom ett GD-beslut bestämt att standardiserat byggande skall tillämpas i all Trafikverkets projekt. Landbrokonceptet, som utvecklats i samverkan med Trafikverket, är ett standardiserat och industriellt koncept.

Fördelar med Landbroar
 -minskat ingrepp i naturen
-förenklad planeringsprocess, kortare projekteringstid
-bättre kostnadskontroll
-minskad barriäreffekt
-minskad påverkan av drivsnö
-förbättrad bullersituation för närboende

Beräknad byggtid för Lund-Hässleholm är 5-6 år, vilket är en förkortning jämfört med traditionellt byggande.

Viktigt att Landbrokonceptet används tidigt i planeringsprocessen för att få ett effektivt slutresultat.

Klicka på bilden för att läsa broschyren

Erfarenheter av utbyggnader från andra stora projekt

Per Olof Lingwall, Cloling AB har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en studie  av Botniabanans utbyggnad. Botniabanan är en del av järnvägen mellan Sundsvall och Umeå. Botniabanan är 190 km lång och byggdes av ett särskilt bolag, delägt av staten och kommunerna, mellan 2000 och 2010. Projektet beslutades av regeringen 1996.

Finansieringen skedde genom lån som återbetalas via infrastrukturplanen fram till 2050.

Botniabanan AB ansvarar för att bygga järnvägen och ta upp de lån som behövs för att genomföra bygget.

Banverket gör förstudier och järnvägsutredningar.

Slutsatser
-stark lokal och regional förankring
-effektivt genomförande, fokus på tidsplanen och budget
-fokuserad organisation
-ändamålsenlig lånefinansiering
-bra samarbete mellan staten och projektbolaget

Botniabanan är en intressant modell för att organisera stora infrastrukturprojekt.

Klicka på bilden för att läsa presentationen

Klicka på bilden för att läsa rapporten

Redovisas också pågående arbete i Norrbotten på stora infrastrukturprojekt som drivs av Trafikverket.

-Dels ser man över sitt interna arbete för att effektivisera och förkorta planeringen.
-Dels ser man över möjligheter att tidigarelägga projekten med alternativa finansieringsmodeller vilket ses som en viktig förutsättning.

Vidare planerar man att använda ny industriell byggteknik för bättre kostnadskontroll och snabbare utbyggnad.

Vår slutsats av dessa exempel är att det finns goda möjligheter att tillämpa dessa erfarenheter på utbyggnaden av Lund-Hässleholm och vidare till Alvesta.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Den 17 november hade stambanan ett välbesökt digitalt medlemsmöte med 50 deltagare. Ordförande Lena Wallentheim hälsade välkommen.

Vad innebär regeringens beslut den 26 oktober för Södra stambanan.

Göran Svärd, redovisar regeringens beslut angående kapacitetsförstärkningar i Skåne. Beslutet är mycket positivt då projektet nu ingår i gällande plan 2022-2036 och att trafikstart skall som tidigare planerat ske 2035.

Klicka på bilden för att läsa beslutet

Södra stambanan – akuta utvecklingsbehov

Redovisas vårt senaste arbete ”Södra stambanan – behov av höjt utbyggnadstempo. av Patrik Sterky, Kreera.

Kapacitetsbelastning på Södra stambanan upp till Alvesta är mycket hög samtidigt som persontrafiken och godstrafiken förväntas öka i den nära framtiden. Eus ”Fit for 55” kommer också att öka trycket på järnvägen. Regeringsbeslutet att bygga två nya spår Lund-Hässleholm är mycket positivt.

Klicka på bilden för att läsa broschyren

Ny byggteknik innebär snabbare genomförande till lägre kostnader – Trafikverkets pågående arbete

Christian Ljungdahl, Trafikverket redovisade det pågående arbetet inom Trafikverket att öka standardiserandet för att bygga järnväg. Det gäller både vanliga broar och systemet för landbroar. Resultatet är att det är både mer ekonomiskt och snabbare att bygga standardiserat.

Arbetssättet skall införas när nya projekt skall byggas. Det är viktigt att komma in tidigare i processen för att få full effekt av ett billigare och snabbare sätt att bygga järnväg.

Klicka på bilden för att läsa presentationen

Kapacitetsanalys för södra Sveriges järnvägssystem, Trafikverkets nya utredning

Lennart Lennefors och Martin Darelid, Trafikverket redovisade den pågående analysen för att förstärka kapaciteten för järnvägen i södra Sverige. Trafikverket skall analyser brister och föreslå åtgärder för att möta dessa brister.

Södra stambanan visar stora kapacitetsutmaningar. Bristerna kvarstår även efter planerade åtgärder genomförs. Godstrafiken har fått ökad transporttid och punktligheten för långväga persontrafik kommer att vara låg.

Analysen pågår under 2024 och skall redovisas hösten 2024.

Klicka på bilden för att läsa presentationen

Den danska infrastrukturplaneringen, vad kan vi lära av den.

 Andres Jönsson har tidigare arbetet både i Trafikverket men också i det danska Trafikministeriet. Under senaste tiden har det danska sättet att planera och genomföra stora infrastrukturprojekt uppmärksammats.

Grunden är breda politiska överenskommelser om infrastrukturen  som resulterar i en anläggningslagjämfört med 12 årsplanering i Sverige.

Exempel Infrastrukturplan 2035 är ett politiskt avtal på 15 sidor, projektöversikt 19 sidor och ekonomisk översikt på 2 sidor.

Stark central koppling till Trafikministeriet och hög kompetens.

Halvårs statusrapportering till Folketinget (riksdagen)

Klicka på bilden för att läsa presentationen

Öresundsbron/Fehmarnbält förbindelsen, hur påverkar kapaciteten och hur ser lösningarna ut.

Linus Eriksson, VD Öresundsbron redovisar exempel på genomförande och finansiering för större infrastrukturprojekt.

Grundproblemet är brist på kapacitet i järnvägssystemet.

För Öresundsbron finns kapacitet till minst 2050 brister finns i landanslutningarnas kapacitet.

Godstrafiken med tåg minskar just nu på Öresundsbron medan lastbilstrafiken ökar markant.

Lund-Hässleholm har den största kapacitetsbristen men även vidare mot Alvesta är framkomligheten låg.

Bangårdskapaciteten behöver förstärkas och även Lund C och Hässleholm C behöver förstärkas.

Slutsats

1) Bra beslut av Regeringen 26 oktober 
2) Förhandla med berörda kommuner och tillsätt en ”task force” med branschen för snabbare och effektivare genomförande! 
3) Utred bangårdskapaciteten Malmö/Syd 
4) Bygg ut hårt belastade enkelspår till dubbelspår för bättre systempunktlighet 
5) Möjliggör 830 m långa godståg till Hallsberg 
6) Ta beslut som omfattar hela stråk så att flaskhalsarna inte bara flyttas i systemet.

Klicka på bilden för att läsa presentationen

Den 20 september hade stambanan.com ett välbesökt seminarium i riksdagen. det var en uppföljning av vårt riksdagsseminarium den 25 januari 2023 med betoning på de nyheter som påverkar Södra stambanan.

Här ser du inbjudan till seminariet, klicka på bilden.

en bild från mötet.

Inbjudarna till seminariet, riksdagsledamöterna Magnus Oscarsson (KD) och Lars Johnsson (M) hälsade välkomna.

Lena Wallentheim (S), ordförande stambanan.com och KSO Hässleholm redovisade programmet och tackade för inbjudan.

Stephan Kuchler, VD Sydsvenska handelskammaren redovisade näringslivet behov av bättre infrastruktur. Att förbättra produktiviteten är en ledstjärna för näringslivet och för det behövs större regioner som också behöver en utvecklad infrastruktur för godstransporter och arbetskraftspendling. Södra stambanan är en viktig del i detta och som behöver mer investeringar för att öka kapaciteten.
Stephan beskrev även skillnaden i finansiering av infrastrukturen i Sverige och Danmark. I Sverige gör man 12 årsplaner som inte är finansierade medan man i Danmark besluta om projekt som samtidigt är finansierade, vilket säkerställer genomförande av projekten i tid. Ett nytt beslutsfattande behövs i Sverige för att bygga ut kapaciteten.
Lund-Hässleholm behöver 2 nya spår idag!

Pär Helgesson, Sj redovisade Sjs trafikplaner och leverans av nya och upprustade tåg för sammanlagt 19 miljarder kr. Resandet med tåg förvänta att fördubblas till 2065.

Trafiken på Södra stambanan kommer att öka fram till 2028 från dagens timmestrafik till två tåg i timmen under morgon och kväll och fler tåg kommer att köra över till Köpenhamn.

Behov om kapacitetsförstärkningar på kort sikt
-Beslut om Lund-Hässleholm
-Öresundsbrons landanslutningar
-Säkra tillgången till Köpenhamn H

Klicka på bilden för att läsa dokumentet.

Linus Eriksson, VD Öresundsbron redovisade kapacitetsbehov och modell för finansiering. Linus betonade att vi är överens med Trafikverket om behovet och prioriteringarna av kapacitetsbehoven i Skåne och även sträckan upp till Alvesta på Södra stambanan. Det behövs med spårkapacitet med fler sträckor med dubbelspår. Samtidigt konstateras att det inte har byggts några dubbelspår under de senaste 12 åren trots en kraftig ökning av trafiken. Det leder till en låg punktlighet i trafiken och bristande förtroende för järnvägen från resenärer och godstransportörer.
Godstrafiken i Sverige behöver anpassa till de länge och tyngre tåg som kör i Europa för att kunna utföra en rationell trafik.
Öresundsbrons kapacitet räcker till minst 2050, däremot måste landanslutningarna i Danmark och Sverige förstärkas för att kunna utnyttja Öresundsbrons kapacitet.
Linus lyfte också fram skillnaden i Danmark och Sverige när det gäller finansiering och genomförande av större projekt.

Linus slutsatser

1) Besluta nu om Trafikverkets förslag för beslut under 2023! (SVEDAB paket, fyrspår Lund-Hässleholm, Utbyggnad Ramlösa station samt föreslagna godsåtgärder).
2) Tillsätt en ”task force” med branschen för snabbare och effektivare genomförande!
3) Utred bangårdskapaciteten Malmö/Syd nu
4) Bygg ut hårt belastade enkelspår till dubbelspår för bättre systempunktlighet
5) Möjliggör 830m långa godståg till Hallsberg
6) Ta beslut som omfattar hela stråk så att flaskhalsarna inte bara flyttas i systemet.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet.

Patrik Sterky, Kreera redovisade förslagen som arbetats fram i samverkan med stambanan.com för ett effektivt genomförande

-skapa en separat genomförandeorganisation för Lund-Hässleholm med ansvar för hela arbetet

– exempel på effektiva organisationer

– Forma en effektiv målfokuserad organisation med lånefinansiering via statsgaranterade lån för effektiv produktion. Medel tilldelas från nationell plan 2022 – 2033 (16,9 mdkr)

-organisation och produktion kan optimeras mot tid, kostnad och effektivt genomförande för öppnande ca 2035.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet.

Christian Ljungdahl, Trafikverket redovisade kostnadsutvecklingen inom olika projekt över tid. Trafikverket arbetar nu med att standardisera produktionen för att begränsa kostnadsutveckling. Det gäller både broar för våg och järnväg samt landbrokoncept för ny järnväg.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet.

Anna Jähnke, regionråd i Region Skåne avslutade seminariet genom att betona att frågan om Södra stambanan inte är en regional fråga utan en nationell fråga. Lund – Hässleholm kommer att bli Sveriges största flaskhals.
Det gäller att tänka annorlunda, hitta alternativa lösningar för en snabbare utbyggnad. En lånefinansiering möjliggör en snabbare utbyggnad.
Alternativet är en negativ utveckling för regionaltrafiken/arbetspendlingen och att antalet lastbilar kraftig kommer att öka med större trängsel på redan hårt belastade vägar.

Stambanan.coms nya studie av nuläget och behov för Södra stambanan

Klicka bilden för att läsa studien

Kapacitetsbeläggningen är mycket hög, 80 – 100%, på sträckan Lund –Hässleholm – Älmhult och vidare mot Alvesta.

Södra stambanan är Sveriges mest trafikerade godsstråk. Södra stambanan står för 80% av godstrafiken mot Skåne/kontinenten. Prognoserna pekar på att Södra stambanan växer mest i Sverige.

Stora satsningar sker även på persontrafiken på Södra stambanan. SJ kommer att få nya tåg under 2026 och regionerna planerar för utökad trafik.
Stor ökning av fjärrtrafik, regionaltrafik och godstrafik samtidigt som kapaciteten är ansträngd redan idag skapar en alvarlig flaskhals på både nationell och regional nivå.

Sverige måste matcha den utbyggnad som sker mellan Hamburg och Köpenhamn.

Slutsatsen i rapporten är:
1. Fullfölj nationell plan och bygg ut två nya spår Lund-Hässleholm
2. Bygg nya förbigångsspår på sträckan Hässleholm-Alvesta

Lena Wallentheim har valts till ny KSO i Hässleholms kommun den 22 maj och blir därmed ny ordförande i stambanan.com och ersätter Hanna Nilsson.

Trafikutsikter på Södra stambanan

Patrik Sterky redovisar vår studie om framtidsutsikterna på Södra stambanan.

Klicka bilden för att läsa broschyr

Redovisar också en uppdatering baserat att nya regeringen förändrat förutsättningarna för bandelen Lund-Hässleholm då man beslutat avbryta på pågående arbete som Trafikverket gör. Det har skapat en stor osäkerhet för utbyggnaden av två nya spår Lund – Hässleholm.
Påpekas att det är viktigt att även studera förutsättningarna för sträckan Alvesta – Nässjö – Tranås vilket kommer att ske i det fortsatta arbetet under våren

Påpekades också att den enighet som kommuner och regionen i Skåne visade i Positionspappret som svar på regeringens beslut i december 2022, även är viktig i det pågående arbetet som Trafikverket gör nu och skall redovisas den 30/9.

Södra stambanan – vad innebär infrastrukturplanen 2022 – 2033 och den nya regeringens förändrade inriktning.

I infrastrukturplanen, som beslutades under sommaren 2022, ingår satsningar på 85 miljarder kr på Södra stambanan. Det omfattar två nya spår på Lund – Hässleholm och Ostlänken Linköping – Stockholm.

Den nya regeringens förändrade inriktning innebär att pågående arbetet på Lund – Hässleholm avbryts och en kompletterande studie skall göras av Trafikverket med inriktning på satsningar för godstrafik och arbetspendling.

Viktiga frågeställningar som diskuterades

-finns de 16 miljarder som redovisas i infrastrukturplanen kvar för Lund – Hässleholm?

-satsningen på Lund – Hässleholm måste finnas kvar i den nuvarande planen och ej skjutas till den kommande planen 2026. Det riskerar i så fall allvarliga konsekvenser för trafiken på Södra stambanan när trafiken från Fehmarn bält startar 2029.

Positionspappret Lund-Hässleholm, som Region Skåne och berörda kommuner gemensamt tagit fram.

Håkan Samuelsson, region Skåne redovisar arbetet med att snabbt ta fram positionspapperet för Lund – Hässleholm efter regeringens beslut den 23 december. Betonades den starka enigheten bland kommunerna och regionen.

Klicka bilden för att läsa dokumentet

Stora projekt – nycklar till framgång

Idag kritiseras ofta stora projekt för förseningar och kostnadsfördyringar.

Sven Landelius, fd VD för Öresundsbron, redovisar erfarenhet från stora projekt som genomförts effektivt och inom budget. Exempel som visas är Öresundsbron, Citytunneln i Malmö och flera danska projekt. Det är erfarenheter som bör tas tillvara vid genomförande av kommande stora projekt som två nya spår Lund-Hässleholm.

Det krävs en sammanhållenorganisation som ansvarar för planering, projektering, byggande och idrifttagande. En organisation med tydligt ansvar, hög kompetensen och tryggad finansiering.

Klicka bilden för att läsa presentationen

Södra stambanan – fortsatta arbetet

Diskussionen under medlemsmötet har tagit upp flera av punkterna som skall genomföras i det kommande arbetet under våren.

Patrik Sterky redovisar upplägget för del 1 i arbetet som i första hand berör Malmö – Hässleholm. Särskilt viktigt är kapacitetsförstärkningen mellan Lund – Malmö som bör genomföras i den nuvarande infrastrukturplanen 2022 – 2033.

Del 2 kommer att beröra bandelen Alvesta-Nässjö-Tranås
Del 3 blir en sammanfattning och prioritering av objekten samt kostnadsredovisning.

Klicka bilden för att läsa utvecklingsplanen

Ledningsgruppen – ledamöter 2023 – 2026

Klicka bilden för att läsa dokumentet